Från bröllopsplanering till insatser i smittskyddsarbetet

Hur ska du använda stipendiet?

– Det är fantastiskt kul att få känna detta stöd och denna uppmuntran så här i början av yrkeslivet, och få bekräftelse på att det man gör och tror på är meningsfullt. Det absolut roligaste med stipendiet är att få ingå i det multidiscplinära alumninätverket, Wallumni. Jag, liksom många andra, tror att det kan löna sig att jobba interdisciplinärt och att utforska lösningar och tankesätt utanför sitt eget fält. Den generösa stipendiesumman är öronmärkt för professionell utveckling. En stor del av pengarna kommer jag att satsa på kurser, konferenser och tid för att utforska idéer som precis angränsar till mitt eget fält: sådant som kan vara svårare att finansiera med andra forskningspengar. Ytterligare en del kommer att gå åt till att utforska idéer där man snabbt vill försöka falsifiera och misslyckas, så att man kan gå vidare till andra projekt — helt enkelt för att kunna miss­lyckas lite snabbare.

Du är i början av karriären men har redan hunnit med en hel del?

– Jag insåg under läkarprogrammet att jag ville lära mig mer om resursfördelning på ett mer strukturerat sätt, och även läsa lite mer kvantitativa kurser, vilket slutade med att jag började läsa en kandidatexamen på Handelshögskolan i Stockholm. Under första åren på läkarprogrammet forskade jag på hjärtstamceller. Då träffade jag min tidigare handledare, som numera jobbar i USA. Han bad mig projektleda utvecklingen av ett par prototyper av verktyg för stamcellsproduktion, som sedan blev en akademisk »startup« med hjälp av Karolinska Innovation AB. Under termin 6 träffade jag min nuvarande huvudhand­ledare, Gustaf Edgren, en regnig natt på gamla KS-akuten och bytte så småningom till klinisk epidemiologi. Ibland händer det bara att man träffar en så pass stöttande, klok, kunnig och klipsk handledare att man helt enkelt ställer om.

Varför blev du intresserad av just transfusionsmedicin?

– Det föll sig naturligt då min handledare på många sätt är en pionjär inom trans­fusions­epidemiologi, det vill säga transfusionsforskning med mycket stora databaser. Det absolut roligaste med transfusionsepidemiologi är att det är fantastiskt klurigt. Patienter som får blod – via sina transfusioner – är otvetydigt kopplade till blodgivarna, och det skapar en ny dimen­sion i hur man ska strukturera analyserna. Dessutom kan en blodtappning skapa flera blod­enheter, som sedan kan delas upp och/eller kombineras med andra enheter, ofta flera gånger om. Detta gör att datahanteringen också är rätt klurig.

Vad gör du på fritiden? 

– För två veckor sedan skulle jag ha sagt bröllopsplanering, men just nu går all min tid åt att ta reda på hur vi snabbt kan ta fram relevanta data för att stödja smittskyddsarbetet, informera om klinisk handläggning av covid-19, samt stötta sjuk- och intensivvårdsplanering.