Martin Biström har just försvarat sin avhandling om miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av MS. Han blev antagen som doktorand efter att ha läst färdigt termin 9 på läkarutbildningen i Umeå. Foto: Olivia Grubbström

Martin Biström, läkarstudent i Umeå, har nyligen disputerat på en avhandling om miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av multipel skleros, MS.

Gick det bra att disputera trots corona-pandemin?

– Jodå, med två representanter för betygsnämnden på plats och den tredje samt opponenten närvarande via länk. Avhandlingen blev godkänd, så nu är det bara att jobba vidare.

Varför valde du att forska på just MS?

– Jag kom i kontakt med min handledare, Peter Sundström, på en så kallad translationell forskningsmässa som universitetet ordnade. Olika forskare kom för att presentera sina projekt och eventuellt inspirera läkarstudenter att forska vidare i ämnen de fann intressanta. Jag tog fasta på en studie som visade hur nivåer av D-vitamin kunde påverka
MS-sjukdom. Det är känt att MS-förekomsten i befolkningen ökar med geografiskt avstånd till ekvatorn, och man har diskuterat vilka miljöfaktorer det kan bero på: D-vitamin, solljus eller någonting annat? Forskningsprojektet fångade mitt intresse, och ju mer jag sedan fick lära mig om MS och vad vi vet om orsakerna bakom sjukdomen, desto intressantare och mer angeläget kändes projektet.

Vilka är fynden i avhandlingen?

– Det här arbetet är en fall–kontrollstudie baserad på blodprov från sex olika svenska biobanker som har identifierats genom samkörning med bland annat det svenska MS-registret. Målsättningen har varit att studera miljöfaktorers påverkan på risken att insjukna i MS, med särskilt fokus på effekten hos yngre personer. Detta eftersom man ju tror att MS grundläggs tidigt i livet, antagligen redan i tonåren eller under de tidiga vuxenåren. En koppling mellan övervikt tidigt i livet och MS har föreslagits på senare år, och vi tillämpade ett nytt angreppssätt för att studera just en sådan association genom att mäta leptin. Mest uppmärksammad hittills är nog delstudien som indikerar att det kan finnas en koppling mellan humant herpesvirus 6A och MS. Det här viruset har sedan tidigare varit misstänkt som en möjlig riskfaktor, men det har inte gått att finna ett jättestarkt stöd för den hypotesen. En anledning tror vi kan vara den betydande svårighe­ten att skilja på antikroppssvar mot de mycket snarlika virusen humant herpesvirus 6A respektive 6B. Resultaten i den här studien togs fram genom ett omfattande samarbete med bland annat forskare på Karolinska institutet som har utvecklat en ny analysmetod just med syftet att kunna göra en sådan åtskillnad. Ett annat fynd som vi gjort är att personer som utvecklar MS verkar infekteras med Epstein-Barr-virus senare i livet, jämfört med friska kontroller. Detta är intressant och stämmer bra med den association mellan MS och körtelfeber som man sett i tidigare studier.

Vad blir nästa steg?

– Vi kommer att fortsätta med det här forskningsprojektet, bland annat genom att titta på interaktion mellan de olika exponeringarna. Förhoppningen är också att kunna analysera hur genetiken påverkar dessa effekter. Själv ska jag gå färdigt läkarutbildningen, och sedan är tanken att söka forskar-AT här i Umeå.

Varför ville du bli läkare?

– Jag började på utbildningen 2012. Hade gjort en del annat innan, började läsa filosofi efter gymnasiet och så jobbade jag några år som taxichaufför här i Umeå. Det var faktiskt via taxiyrket som jag kom på idén att börja arbeta inom vården. Bolaget som jag körde för hade hand om färdtjänsten i stan, liksom sjuktransporter. Jag fick ofta hämta och lämna patienter på sjukhuset, och det var i den vevan som jag beslutade mig för att försöka bli läkare.

Martin Biström

Yrke: Läkarstudent, ska börja termin 11, nydisputerad.

Ålder: 38 år.

Familj: Föräldrar, syster.

Bor: Umeå.

Aktuell: Har nyligen disputerat på avhandlingen »Miljöfaktorers betydelse för uppkoms­ten av multipel skleros« vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.