P C Jersild berättar i sin nya bok sakligt och personligt om dödshjälpsdiskussionen som har engagerat honom i trettiotalet år. Foto: Christer Sturmark

P C Jersild, författare och läkare, berättar i sin nya bok »Hur vill du dö?« om dödshjälpsdiskussionens historia och olika tillämpningar, samtidigt som han redogör för sitt personliga ställningstagande i frågan.

Vilka läsare vänder du dig till?  

– Jag blev tillfrågad av bokförlaget Fri tanke att skriva en bok om dödshjälp eftersom jag har sysslat med frågan i över trettio år. Man ska kunna läsa boken utan att vara vårdutbildad, även om jag tror att man har lite nytta av att ha arbetat inom vården.

Kan man ha en kategorisk åsikt om dödshjälp?

– Vårdpersonal har fått sig itutat att man inte ska syssla med dödshjälp, men en opinionsundersökning som kom nyligen visar att åtta av tio svenskar är positiva till dödshjälp för obotligt sjuka. Ute i samhället finns alltså en stor förståelse för de här frågorna, men när det gäller människor med vårdutbildning är det lite annorlunda. Den senaste undersökningen visar att en tredjedel av Läkarförbundets medlemmar är för dödshjälp, en tredjedel är emot och en tredjedel vet inte. Det finns i dag olika modeller för ti­lläm­p­ning av dödshjälp, och i boken försöker jag göra en genomgång av de olika modellerna. En grupp svenska läkare, vilken jag tillhör, vill förespråka att man gör en utredning med sikte på det som kallas Oregonmodellen. Den innebär att det är patienten själv som sväljer de aktuella tabletterna, och inte läkaren som utför den sista handlingen.

När började du tänka på dödshjälpsproblemet? 

– Frågan »Hur vill du dö?«, är gammal. Jag ställde den till mina studenter när jag var lärare i socialmedicin på 70-talet, men på den tiden var begreppet dödshjälp ännu inte på agendan. Studenterna reagerade lite olika: någon blev generad och tittade ner i bordet, någon annan sa att »den här frågan är inte aktuell för mig för jag är bara 24 år och tänker inte dö på länge«. Men så blev frågan aktuell senare när jag var sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd. Jag skickades till Holland 1989 för att ta reda på vad de gjorde där. Jag var då motståndare till dödshjälp, för det hade jag lärt mig att man skulle vara. Men när jag hade gått igenom vad de gjorde i Holland så svängde jag, och sedan dess har jag tyckt att den här frågan måste diskuteras på allvar, inte bara avfärdas.

Tänker du mycket på den här frågan privat?

– Det gör jag därför att jag har sett mina nära släktingar dö och för att jag själv är 85 år nu. Ganska frisk än så länge, men rätt vad det är så händer det någonting, och då vet man ju inte vilken död som väntar. De flesta dör ju på ett anständigt sätt, men det finns sjukdomar som ALS där förutsättningarna är annorlunda. När jag satt i Statens medicinsk-etiska råd var jag med om att försöka utreda den gamla frågan om livstestamenten eller livsslutsdirektiv, men utredningen blev inte färdig medan jag var kvar. Det viktiga är att man bestämmer sig för en viss person som kan ta över beslutsrätten när man själv inte längre kan fatta beslut: en hustru, en make, en son eller dotter eller en god vän.

Har du gjort en sådan förklaring? 

– Jag har skrivit att jag inte vill hamna i respirator eller bli hjärtåterupplivad, därför att vid min ålder är det ganska meningslöst både med respirator och försök att sparka igång hjärtat. Risken att stora skador redan har hunnit uppstå är så stor att det då är bättre att jag får dö. Jag har skrivit att om jag blir allvarligt sjuk i corona­smitta så vill jag gärna ha palliativ vård med morfin och kanske syrgas – men inte hamna i respirator, det motsätter jag mig. Viruset sprider sig nu i Stockholm, så jag försöker att leva försiktigt, åker inte kollektivt och bjuder inte hem människor hur som helst.

Så det blir inget releaseparty?

– Haha, det blir inget party, nej.

P C Jersild

Yrke: Läkare, författare.

Ålder: 85 år.

Familj: Fru, två söner, fyra barnbarn.

Bor: På Södermalm i Stockholm.

Aktuell: Berättar personligt i sin nya bok »Hur vill du dö?« (Fri tanke; 2020) om sitt ställningstagande i frågan om dödshjälp och redogör för dödshjälpsdiskussionens historia och tillämpningar i olika länder där dödshjälp är legaliserad.