»Utlandsarbetet hjälpte mig att få en bättre klinisk blick«, säger överläkare Janaki Brolin. Foto: Per Brolin

Janaki Brolin inledde sin läkarkarriär som volontärläkare i Sierra Leone. Där fick hon perspektiv på tillvaron och sitt jobb som läkare, som hon nu reflekterar över i sin podd »Tukul story from Sierra Leone«.

Det var över tio år sedan du var i Sierra Leone och arbetade som läkare. Hur kom det sig att du startade din podd nu?

– Inspirationen kom plötsligt under våren. Erfarenhe­terna från Sierra Leone var väldigt starka, och i 10 år valde jag att inte besöka de minnena. Det var en tuff arbetsmiljö och svåra möten med patienter. Vi träffade allvarligt sjuka personer som kom till oss som en sista chans. Det fanns många gånger väldigt lite vi kunde göra, och det var omtumlande att se hur män­niskoliv lätt kan förstöras. Det har tagit tid att bearbeta de väldigt starka erfarenheterna. Så den här podden har jag gjort lite för min egen skull. Det var en stark kontrast och stor omställning att komma hem, och det gick fort att känna sig trygg i den nya arbetsmiljön i Sverige. Här möter jag cancerpatienter med samma tankar på döden – med skillnaden att de är 40 år äldre än i Sierra Leone.

– Sedan kom pandemin och tankarna kom tillbaka, vilka kontraster som finns i livet. Livet förändrades plötsligt här i och med pandemin, och vardagen har ställts om. Detta tror jag i viss mån även har påverkat samhällets värderingar. För mig, som för många andra, ledde detta till djupare reflek­tion än någonsin förr. Det var nog därför podden »Tukul story« föddes. I podden läser jag brev som jag skrev till min mor under tiden i Sierra Leone, och de breven hittade hon när hon skulle flytta. Hon bor i New Delhi och jag har inte kunnat besöka henne under pandemin. Nu knyter jag an de breven till min vardag i dag.

Vad vill du nå ut med till andra människor med din podd?

– För mig var det viktigt att förmedla perspektiv på tillvaron, hur bra vi har det och hur bra vård vi har och att uppskatta allt det. Vi har en välfungerande organisation som vi också gillar att klaga på. I Sierra Leone hade vi inget administrativt stöd eller ledning. Det hjälper mig även i dag att ha perspektiv på tillvaron, och också i mitt arbete tänka på vilka kostnader som är rimliga. Bara för att vi har resurser och kan ta många prov behöver vi inte alltid använda allt, mycket går att göra kliniskt. Utlandsarbetet hjälpte mig att få en bättre klinisk blick.

Kan du tänka dig att åka tillbaka till Sierra Leone?

– Ja, det kan jag absolut. Det är lätt att bli fast i tryggheten här med hus och jobb, men jag kan tänka mig att åka tillbaka både för att jobba men också för den sociala biten.

– I podden vill jag också
visa Sierra Leone i ett annat ljus. Det finns mycket positivt där, det är ett vackert land och också en turistdestination. Varje land har ju sina olika sidor, men medierna har valt att bara visa fattigdom och elände från Sierra Leone. Alla människor som lever i sin miljö ser ju olika sidor av den, både bra och dåliga.

Hur ska du gå vidare med din podd?

– Först ska jag ta en paus för att finna inspiration. Jag har ju gjort den här podden lite för min egen skull med mina egna tankar, men jag ser min podd som en plattform där även andra skulle kunna få reflektera över sin vardag och sitt jobb. Jag är öppen för förslag!

Janaki Brolin

Yrke: Överläkare i hematologi och invärtesmedicin på Centralsjukhuset Karlstad.

Ålder: 38 år.

Familj: Gift med en barnläkare som också var med i Sierra Leone. Två döttrar; 7 och 10 år.

Bor: Karlstad.

Aktuell: Med podden »Tukul story from Sierra Leone«. (En tukul är en form av runt hus, som är vanligt i östra Afrika.)