Han forskar om träningseffekter vid luftföroreningar

Fysisk aktivitet är bra för hälsan, speciellt för individer som bor i områden med mycket luftföroreningar. Det visar Wasif Raza i sin nyligen framlagda avhandling. Han är läkare från Pakistan och planerar nu att kombinera forskning med kliniskt arbete. 

Berätta om din forskning.

– Det övergripande syftet var att analysera hur väl tidigare hälsokonsekvensbedömningar av överföring från bilresor till cykling har skattat luftföroreningsexponering och beräknat hälsoeffekter, samt att förbättra kunskaperna vad gäller den totala effekten på hälsan av ökad cykling med avseende på ökad fysisk aktivitet och exponering för luftföroreningar, speciellt med fokus på den sammanlagda effekten på risken för hjärt–kärlsjukdom. Forskningen innehåller fyra delstudier. Den första är en kritisk granskning av tidigare studier av scenarier med ökad cykling och minskad bilkörning. Den and­ra studien baseras på tidigare studier som undersökte samband mellan fysisk aktivitet på fritiden samt aktiv pendling och kroniska sjukdomar. Den tredje och den fjärde studien baseras på deltagarna i Västerbottens interventionsprogram som bor i Umeå kommun. I de studierna undersöks risken för att insjukna respektive återinsjukna i ischemisk hjärtsjukdom och stroke i relation till långtidsexponeringen för luftföroreningar, samt om sambanden ser olika ut beroende på nivån av fysisk aktivitet.

– Resultatet bland närmare 35 000 kommuninvånare är att fysisk aktivitet är positiv för den kardiovaskulära hälsan även i områden med luftföroreningar och att hälsovinsterna av träning är särskilt stora för den som bor i områden med höga luftföroreningar. 

– I Umeå är inte årsmedelvärdet av luftföroreningarna så högt, så nyttan av fysisk aktivitet är större än de eventuella negativa effekterna av luftföroreningar. Det är där­emot möjligt att nyttan minskar i städer där koncentrationen av luftföroreningar är hög­re, till exempel vissa städer i Asien. Det är viktigt att förstå hur miljön kan påverka sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärt–kärlsjukdom, eftersom andelen av befolkningen som bor i städer ökar.

Vad ska du göra framöver?

– Jag har haft en doktorandtjänst som tog slut i och med min avhandling. Nu ska jag arbeta vidare med egen forskning och söka forskningsanslag för andra projekt. Något som skulle vara intressant att undersöka är vilken effekt buller har på hälsan och även titta på hur and­ra sjukdomar som till exempel luftvägsinfektioner samt lungfunktion påverkas av fysisk aktivitet och luftföroreningar. 

Du är utbildad läkare i Pakistan men har inte jobbat som läkare i Sverige. Har du några planer på det?

– Jag har jobbat i tio år som läkare i Pakistan och vill jobba som läkare även i Sverige, och har därför anmält mig till kunskapsprovet i februari. Att även få klinisk erfarenhet vid sidan av forskningen är en bra väg för mig, och det är också målet – att kombinera kliniskt arbete med forskning. I Pakistan arbetade jag inom allmänmedicin och det är dit jag vill.

Hur kommer det sig att du sökte dig till Umeå?

– Jag läste magisterprogrammet i folkhälsovetenskap vid universitetet i Umeå, och valde det eftersom det är ett välkänt program med bra rykte. Samtidigt läste min fru datavetenskap på universitetet, så man kan säga att vi valde Umeå tillsammans. Efter magisterutbildningen jobbade jag sedan i tre år som projektassistent vid institutionen innan jag fick min doktorandtjänst. 

Blir ni kvar i Umeå?

– Ja, vi hoppas bli kvar. Jag trivs här, människor är hjälpsamma och det finns intressanta ämnen att forska inom.