Frida Herrgård har skrivit boken »Längden av ett ögonblick« utifrån erfarenheter både från yrkes- och privatliv. Titeln har hon kommit på själv. »Jag ville att det skulle vara lite poetiskt, men jag vill inte säga så mycket om titeln, man får läsa romanen så förstår man«, säger hon. Foto: Margareta Andersson

Efter bara några veckor fick Frida Herrgård avbryta sin AT på grund av en smärtdia­gnos som ledde till långvarig sjukskrivning. Det gav henne tid att fundera på vad som är viktigt i livet och hur vi lever våra liv, frågor som nu lyfts fram i debutromanen »Längden av ett ögonblick«.

Hur fick du idén till boken?

– Min bror berättade om en kollega som hade vaknat av att en främmande person satt i hennes kök en morgon. Där hade jag min ramberättelse och började fantisera vidare. Jag visste också att jag ville skriva en bok som tar upp djupare frågor. 

– När jag fick kronisk bäcken­smärta blev jag sängliggande och bortkopplad från stora delar av livet under många år. Då fick jag en blick på livet som jag inte haft tidigare: att vi lever och stressar på som om livet är något som ska levas sedan – och inte nu. Det är inga unika frågor, men jag tror att man närmar sig dessa, och att de får en djupare innebörd, när man råkar ut för något i livet. 

– Tiden som underläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset fick mig också att vilja skriva om ett svårt sjukt barn och hur sjukdomen påverkar hela familjen, men hur livet ändå fortsätter i det lilla. Jag blev fascinerad över barnen och föräldrarna, över hur duktiga de var på att vara i stunden och nuet.

Du berör svåra ämnen i boken. Var den svår att skriva?

– Jag ville skriva en historia som skulle beröra, och blev berörd själv när jag skrev, men ibland blev det inte så långa stunder åt gången – ibland behövde jag ta en paus. Jag vill ju skriva om svåra ämnen, men det är en balansgång hur tung man kan göra en berättelse – finns det en gräns för hur mycket mörker läsaren orkar med? 

Vad betyder skrivandet för dig?

– Skrivandet har varit jätteviktigt för mig sedan jag var barn. För mig är det ett lustfyllt läkande både psykiskt och fysiskt. Det finns faktiskt studier på att skrivande har positiva hälsoeffekter, till exempel att det kan sänka stressnivån och vilopulsen. Vi skriver ju ut fysisk aktivitet på recept – man kanske kunde skriva ut skrivande på recept också!

Så du har skrivit under hela din sjukskrivning?

– I början blev jag fel­behand­lad, och mycket av tiden gick åt till att söka rätt vård. Jag hade svårt att bli trodd och fick inget psykologiskt stöd utan bara tunga mediciner. Jag hade ont och det blev en nedåtgående spiral. Sedan fick jag höra om den nyöppnade bäckensmärt­enheten i Linköping, tog kontakt med dem och blev sedan tillfrågad om jag ville bli deras första patient. Även under den här tyngsta perio­den skrev jag, men när jag kom till bäcken­smärtenheten och började förbättras i min sjukdom orkade jag skriva ännu mer. Jag har två andra romanprojekt på gång. Båda två ligger till sig, men skrivandet har hjälpt mig mycket under min sjukskrivningsperiod, speciellt för den psykiska hälsan.

Hur mår du i dag?

– Nu börjar jag jobba 25 procent. Det ska bli väldigt kul, men nervöst; jag undrar om jag har glömt allting! Men jag får ta en sak i taget. Det har jag också funderat över: vad händer med en som person när man har varit borta länge från arbetslivet? För mig var det gans­ka brutalt att sluta helt plötsligt, det är en nyttig erfarenhet, men en som jag inte önskar någon annan. 

Vad har du själv lärt dig?

– Jag försöker att njuta mer i stunden och har utvecklat den egenskapen under min sjukdom. Det finns så många fina stunder i vardagen, och jag har lättare för att njuta av dem nu. Jag vill verkligen hålla kvar den känslan och inte bli för fokuserad på arbete och plugg. 

– Vi måste alla vara uppmärksamma på hur vi vill leva, det är ett ansvar som alla har. Man ska hinna med de fina stunderna i livet.

 

Frida Herrgård

Yrke: AT-läkare. Vill bli barnläkare.

Ålder: 35 år.

Familj: Sambo.

Bor: Stockholm.

Aktuell: Har släppt sin debutroman, »Längden av ett ögonblick«, och har precis återupptagit sin AT efter flera års sjukskrivning.