Vid sidan om forskningen är Karna Johansson överläkare och specialist i internmedicin/kardiologi på
medicinkliniken vid Kiruna sjukhus. På fritiden ägnar hon sig bland annat åt klättring. Foto: Privat

Många med medfödda hjärtfel har en något kortare längd, en nedsatt kondition och försvagad styrka. Det fick forskaren Karna Johansson att vilja undersöka om patienterna har en avvikande kroppssammansättning och om sjukdomen påverkar patienternas hälsa på lång sikt. Nyligen försvarade hon sin avhandling vid Umeå universitet. 

Vad har du undersökt i ditt avhandlingsprojekt? 

– Det finns en ny patientgrupp som kardiologer tar hand om i större utsträckning:  vuxna med de allra svåraste medfödda hjärtfelen. På 1950-
talet var det många som avled i sjukdomen, men under den andra halvan av 1900-talet har behandlingsmetodiken utvecklats. I dag överlever ungefär 85 procent. Jag har studerat de så kallade hjärtebarnen när de har blivit vuxna, ungefär 35 år gamla i snitt. Fokus har legat på kroppssammansättningen och hur den har påverkats av uppväxten i övrigt. 

– På gruppnivå har de en mindre mängd muskler och en lägre hållfasthet i skelettet. Det ger ökad risk för and­ra sjukdomar och frakturer. Kvinnorna har en högre andel kroppsfett än kontrollgruppen, speciellt ohälsosamt fett i buken. Det positiva är att sådana sjukdomar oftast kan förebyggas med hälsosam kost och livsstil. Förebyggande behandling mot sarkopeni, osteoporos och hjärt–kärlsjukdom bör sättas in. Vi vet inte så mycket om hur överlevnad och sjuklighet ser ut för patienterna när de åldras, det får framtiden utvisa. 

Varför valde du att forska om det här?

– Jag har alltid tyckt att medfödda hjärtfel är intressanta, och jag har ett stort intresse för livsstil och hur träning och fysisk aktivitet kan förebygga sjukdom. Jag letade efter ett forskningsprojekt i Umeå, och det här projektet passade som handen i handsken. Jag har arbetat både i Umeå och Kiruna under den här perioden, men mycket har gjorts på distans från Kiruna. 

Hur påverkar forskningen dig som läkare?

– Under pandemin har vi läkare blivit överösta med information, och det kommer hela tiden ny kunskap som motsäger det som sagts. Jag upplever att jag har bättre förutsättningar att granska information. Jag har också lättare att plocka ut det relevanta och omsätta det i praktiken, så att det kan komma mina patienter till gagn. Forskningen gör mig till en bättre läkare. 

Du jobbar även som dykläkare?

– Ja, jag utbildade mig till dykläkare under min AT. Det går in i intresset för träning och sport. Jag dyker själv, och det är ett kul sätt att kombinera ett fritidsintresse med rollen som läkare. 

Och du håller kurser i Riksgränsen i katastrof- och skadehandläggning i vintermiljö?

– Det är en kurs som Kiruna sjukhus har arrangerat sedan 1980-talet, där vi lär unga läkare att handlägga olika typer av olyckor och trauman som sker i vintermiljö. Det finns unika förutsättningar i Norrbotten, och med det kommer nya saker att ta hänsyn till, såsom problematik kopplad till köld. 

Flyttade du till Kiruna för att få utlopp för dina intressen?

– Jag är ursprungligen från Skåne, men har flyttat runt en del. När jag såg AT-tjänsten i Kiruna tyckte jag att det passade bra eftersom jag ville till ett litet sjukhus. Jag trivs med att jobba brett, och man får en närmare kontakt med patienterna. Här i Kiruna har vi också fjällen runt knuten. Jag tycker om att vandra, åka långfärdsskridskor och skidor. För några dagar sedan kom den första snön och om några veckor blir det is. Kiruna visade sig vara den bästa platsen på jorden!

Vill du fortsätta med forskningen?

– Forskning leder ju till fler frågor än vad man hade från början, så jag vill gärna fortsätta med det till viss del. På medi­cinkliniken är vi bra på att diskutera nya rön och att ha ett vetenskapligt förhållningssätt, men vi bedriver ingen egen forskning. På sikt skulle jag vilja vara med och bygga upp forskningsmiljön i Kiruna.

 

Karna Johansson

Yrke: Forskare, specialist i internmedicin och kardiologi, Kiruna sjukhus.

Ålder: 39 år.

Familj: Maken Niklas och hunden Brummelman.

Bor: Kiruna.

Aktuell: Nybliven doktor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,  med avhandlingen »Kroppssammansättning hos vuxna med komplex medfödd hjärtsjukdom« (Altered body composition in adults with complex congenital heart disease).