»Det som driver mig är inklusion – att mångfalden representeras«

Det har varit en lång väg för Altagracia Mares De Leon att få sin svenska läkarlegitimation, och nu uppmärksammas hon för sitt arbete med att hjälpa andra utländska läkare som är på väg att göra samma resa. Hennes egen gick från Mexiko till Sverige och Lund.

Du får ett pris som årets eldsjäl av Region Skånes International office. Vad betyder det för dig?

– Det ger mig motivation att fortsätta arbeta för att kollegor ska känna sig välkomna i svensk sjukvård. 

Vad är det för arbete du har gjort?

– Jag har under de senaste fyra åren hjälpt till med att utveckla kurser, föreläsningar och introduktionsmaterial som en del av förberedande insatser inför kunskapsprovet och det praktiska delprovet. Men det viktigaste för mig har varit att uppmuntra och stötta kollegor med olika medicinska bakgrunder och livserfarenheter i den här processen, att påminna dem om att de inte är ensamma och att vi har varandra. 

Hur kom du in på detta?

– Jag gick själv en förberedande kurs inför mitt prov och träffade då engagerade lärare på Lunds universitet. Vi hade också en studiegrupp där vi peppade varandra – det upplevde jag själv som avgörande. Det här har utvecklats vidare i Region Skåne inom International office. Jag tappade aldrig kontakten, utan det blev naturligt att fortsätta samarbeta med alla inspirerande och engagerande människor där. 

– Nu är arbetet med att hjälpa utländska läkare och vårdpersonal en mer systematisk process, och det finns fortfarande många frågor att arbeta med, exempelvis lön. Det kan kännas som om man knackar på hundratals dörrar för att få till en praktisk tjänstgöring, och många tar då vad de kan få och jobbar för en lägstalön. Mycket är också onödigt krångligt. Det borde inte behöva vara så när det finns så många som är utbildade och vill jobba!

Berätta mer om din egen väg till Sverige och läkarlegitimationen här!

– Jag flyttade hit 2014 och var då inne på min motsvarande AT i Mexiko. Efter någon månad i Sverige fick jag jobb som personlig assistent, sedan jobbade jag som vårdbiträde och så småningom gjorde jag kunskapsprovet och det praktiska provet. Jag har alltid haft en önskan om att bli läkare, men jag var inte beredd på att det skulle ta så lång  tid – det är inte lätt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, även om du har en utbildning. Men jag har inte varit rädd för att knacka på hur många dörrar som helst, och på vägen har jag lärt mig av mina patienter och också mycket av äldre människor när jag jobbade på äldreboenden. Livet här har rullat på, med familj och barn. Det har varit en rik men lång resa som har gett mig mycket.

Vad var viktigt för dig på din resa till svensk läkarlegitimation?

– För mig var det viktigt att träffa andra utländska läkare som var specialister. Bara det, att någon kunde säga: »Jag har varit där, och snart är du på den andra sidan.« 

– Att få sin svenska legitimation är en tidsfråga, för vissa tar det 1–2 år och för vissa tar det 5 år. Det gäller att ha ögonen på målet samtidigt som man prioriterar den egna hälsan och familj. Vi är mer än vad vi arbetar som, och det gäller att inte glömma sig själv i den här processen.

Vad är det som driver dig?

– Det som driver mig är inklusion. Det är jätteviktigt att ha vårdpersonal som representerar mångfalden i vårt samhälle och att det finns effektiva och systematiska vägar för dem att integreras i den svenska sjukvården. Läkarkåren växer om vi upptäcker och delar med oss av våra olika gåvor, styrkor och svagheter. Då kan vi tillsammans ge bästa möjliga vård till våra olika patientgrupper.