»Bastubad skulle kunna förebygga både fysisk och mental ohälsa«

Hans Hägglund har länge vurmat för bastubad och har själv som mål att basta minst en gång per dag. Nu är han aktuell med en forskningsstudie som visar på bastubadets positiva hälsoeffekter.

Du kallas ibland för bastudoktorn. Varför?

– Det är lite på skoj. Jag sitter med i styrelsen för Svenska bastuakademin och tilldelades ett diplom som bastudoktor vid världskongressen i bastubad. Jag är lite kluven till att kallas det, men så länge jag kan bedriva seriös forskning så är det okej. Jag är intresserad av hur bastubad kan användas för att förebygga kroniska sjukdomar. 

Du tog initiativ till en studie om hälsoeffekterna av bastubad. Hur kom det sig?

– Jag ansökte om att få med frågor om bastubad i Monica-studien, en befolkningsstudie som undersöker riskfaktorer för att drabbas av hjärt–kärlsjukdom i Norrbotten och Västerbotten. Det är första gången forskare försöker kartlägga bastuvanor i Sverige och koppla dem till upplevd hälsa. Frågorna skickades till slumpvis utvalda individer i åldrarna 25–74 år. Sedan kunde vi jämföra drygt 600 bastubadare med drygt 300 icke-bastubadare. 

Vad visar jämförelsen?

– Vi kunde se att bastubadargruppen rapporterade lägre blodtryck, upplevde bättre generell och mental hälsa, sov bättre, hade mer energi och var lyckligare jämfört med gruppen som inte badade bastu. Men grupperna skiljde sig åt en del. Bastubadargruppen är yngre, har något fler män och fysiskt aktiva personer som inte röker. En första konklusion är att de som grupp verkar leva hälsosammare liv. Men det är svårt att säga att de här positiva fynden beror på bastubadet. Det måste vi titta mer på. 

Vad visar tidigare forskning?

– Det finns större studier som visar att bastubad sänker blodtrycket och minskar blodfettnivåer och ser ut att ha en antiinflammatorisk effekt. Fins­ka studier visar också att frekvent bastubadande minskar risken för att dö i hjärt–kärlsjukdom med knappt 50 procent. Man ser även en minskad risk att utveckla demens och stroke. Tidigare litteratur visar också att det kan ge minskad oro och ångest och ha en smärtlindrande effekt. 

Du tycker att sjukvården ska börja skriva ut bastu på recept?

– Vi förskriver ju fysisk aktivitet på recept sedan många år tillbaka. Med tanke på att bastubad har så många positiva hälsoeffekter så skulle det kunna vara en del i att förebygga både mental och fysisk ohälsa.

Finns det inga negativa hälsoeffekter?

– Jag rekommenderar att undvika bastubad om man har feber, har en högriskgraviditet eller efter en hjärtinfarkt. Vi vet också att patienter med MS har lite svårare att värme­reglera, så de kan uppleva ett visst obehag. Sedan ska man undvika bastubad i samband med alkohol. Det grumlar omdömet och ökar risken ytterligare för sänkt blodtryck, arytmier och att man kan svimma i bastun.

Du har också skrivit en bok om bastubad. Hur kom det sig?

– Jag ville gå igenom den vetenskapliga litteraturen om bastubad och se vilka hälsoeffekter det finns evidens för, och bidra med ökad kunskap så att sjukvården ska kunna ge bättre information till bastubadare med olika hälsoproblem. Det finns så mycket varningar om att personer som har hjärtsvikt eller högt blodtryck inte ska bada. Men de råden stämmer inte. Vi vet att bastubad minskar blodtrycket. Vad gäller hjärtsvikt finns sannolikt en positiv effekt, men inte några risker.

När började du intressera dig för bastubad?

– Jag har alltid tyckt det är så otroligt skönt och avkopplande att gå in i bastun. Jag har badat bastu regelbundet sedan jag gick i grundskolan. 

Hur ofta?

– Tre till fem gånger i veckan. Jag kombinerar oftast bastubad med träning. Det är nog mitt sätt att koppla av och träffa människor.