Nawal El Saadawi var även författare och har publicerat fler än 55 böcker. Många av hennes verk är översatta till svenska, bland andra »Revolutionsskrivarna« och »Den stulna romanen«. 2012 fick hon Stig Dagermanpriset, och 2016 blev hon hedersdoktor vid Högskolan i Gävle. Ett par år senare var hon gäst på bokmässan i Göteborg. För många i Sverige blev hon en förebild för sitt arbete för kvinnors mänskliga rättigheter och mot könsstympning. Våld i hederns, religionens och nationalismens namn var ett livslångt tema för henne.
Som läkare och psykiater mötte hon tidigt kvinnors utsatthet för våld och diskriminering. Det gjorde henne till en aktivist som under hela livet kämpade för kvinnors rättigheter och kraftfullt motsatte sig könsstympning. Som 6-åring blev hon själv drabbad av denna uråldriga faraoniska sed, så hon visste vilket lidande som följde av detta. När hennes föräldrar ville gifta bort henne i 10-årsåldern vägrade hon. Föräldrarna såg till att hon utbildades till läkare i Kairo. Nawal El Saadawi tog också strid mot slöjan och mot månggifte. När hon i sin hemstad Kafr Tahla försökte skydda en av sina patienter mot våld i hemmet kallades hon till Kairo där hon så småningom fick en högt uppsatt position på hälsoministeriet. 1981 fängslades hon för sina åsikter. 1982 grundade hon Arab Women’s Solidarity Association, en organisation som senare lades ned av myndigheterna. Hon var också medgrundare av Arab Association for Human Rights. Under Sadats regering gick Nawal El Saadawi i exil i Europa och 1992–1996 var hon gästföreläsare vid Duke University i USA, innan hon återvände till Egypten. Hon deltog vid demonstrationerna i Kairo under arabiska våren 2011 och trodde då att revolutionen var inom räckhåll.
Jag träffade henne i början av 1990-talet på en mottagning hemma hos Mohamed Sid-Ahmed, författare, journalist och politisk kommentator på Al Ahram, som också skrev för Le Monde diplomatique. För sina kritiska artiklar satt han upprepade gånger i fängelse. Både han och Nawal El Saadawi kom från framstående kosmopolitiska familjer. Självklart placerades jag bredvid henne i soffan där vi omedelbart hamnade i intensivt samspråk. Vi resonerade om religionens roll i samhället. Hon var mycket kritisk. När jag berättade att jag fått stormuftin i Kairo att instämma i att könsstympning var en tradition som funnits långt före islam och att det därför var viktigt att muslimska ledare tog avstånd från denna sed, hade hon lite svårt att tro det.
Nawal El Saadawi var en pionjär för kvinnors mänskliga rättigheter och hälsa, både som läkare, författare och aktivist. Hennes minne kommer att leva länge.
