Erik Ekwall växte upp i Bromma. Efter läkarutbildning vid Karolinska institutet blev han senare specialist i infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi och disputerade 1989 på en avhandling om antikroppsproduktion hos patienter med bacillär dysenteri. Delar av avhandlingsarbetet utfördes i Vietnam under ledning av den legendariske handledaren och bakteriologiprofessorn Alf Lindberg. På 1970-talet började han sin utbildning till infektionsläkare och blev senare överläkare på infektionskliniken på Karolinska Huddinge. Huvudintresset var infektioner i tarmkanalen och han publicerade flera arbeten inom ämnesområdet. Åren före pensionen arbetade han som infektionskonsult på olika stockholmssjukhus och var även rådgivare i vaccinationsfrågor. Han var också kassör i föreningen Scandinavian Journal of Infectious Diseases i mer än tre decennier.

I mitten av 1970-talet började vi som underläkare vid det gamla epidemisjukhuset på kullen vid Roslagstull. Där träffade vi Erik, en osedvanligt gladlynt och trevlig kollega med många strängar på sin lyra. Han var fotbollstränare, sålde julgranar, spelade golf och var inte minst en entusiastisk fågelskådare. Ett gemensamt intresse för naturen i allmänhet och fåglar i synnerhet förde oss samman och genom åren fördjupades vänskapen. Vi gjorde oförglömliga resor till fågelparadis såväl i Sverige som utomlands med bland annat rovfågelstudier vid Bosporen och spännande naturupplevelser i Oman. Många år hade vi förmånen att få besöka Eriks sommarviste i Falsterbo där han guidade oss genom Skånes fina fågellokaler. Eriks favoritfågel var göktytan och han satte flitigt upp göktyteholkar och var med om ringmärkning av denna mytomspunna art.

Erik var en snäll, trofast och tillgiven vän och det är overkligt att han så plötsligt ryckts ifrån oss. Saknaden efter honom är ofattbart stor. Vi minns honom med stor värme och tacksamhet.