I ungdomen var Martin en hängiven och mycket duktig schackspelare. Vi som hade förmånen att lära känna honom, som ung läkarstudent, minns att han också engagerade sig i det studentfackliga arbetet. Martin hade en fin känsla för gemensamma mål och hamnade snart som studentrepresentant i Läkarförbundets förbundsstyrelse. Det var lätt att lära känna Martin och att ha roligt tillsammans, och ibland förvånande, som när han köpte bil utan att ha körkort och därför ett tag fick ta taxi till arbetet som underläkarvikarie på Oskarshamns lasarett.

Livet i Oskarshamn fortsatte som eventuellt blivande kirurg. En bana som han dock snabbt övergav till förmån för medicin och Anita, hans själsfrände och blivande hustru.

Han utvecklades till en personlig och mycket uppskattad vän för många, på grund av hans ödmjuka personlighet, lojalitet och humor.

Vi minns goda middagar, amerikansk fotboll och inte minst, efter påbörjat golfspel, hur han gick från att vara en trött medarbetare som ofta kom sent, till den som kom först och var pigg efter 9-håls spel tidigt på morgonen. Intresset för golf har därefter genomsyrat Martins fritid.

Så småningom flyttade Martin och Anita till Linköping och familjen utökades. De fick 2 barn, Carl och Petter, som nu har sina egna familjer. Martin fick 4 barnbarn som redan saknar sin farfar.

I Linköping utbildade sig Martin till medicinare, och framför allt njurmedicinare. Han fick snabbt olika uppdrag, som att bygga upp dialysverksamheten vid Lasarettet i Motala, innan han tillsattes som klinikchef på njurmedicinska kliniken, där han 1991 även framgångsrikt försvarat sin avhandling. Där stannade han några år innan det var dags att gå vidare till nya uppdrag, som centrumchef, närsjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör och chefläkare, hela tiden med en klinisk förankring, alltid omtyckt och respekterad i alla läger. Kort sagt, en förebild för väldigt många.

Martins djupa medicinska kompetens, hans integritet och diplomatiska förmåga gjorde honom till en mycket viktig del i ledningen av Universitetssjukhuset i Linköping och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsledning. I de mest komplexa och svåra frågor kallades Martin in för att leda utredningar och hitta kloka lösningar. Martin framhävde aldrig sig själv, hans ledstjärna var alltid patienten, kvaliteten och säkerheten i vården, och det är många kloka beslut som tagits tack vare hans analytiska förmåga och hans förmåga att skapa samsyn också i frågor där många starka viljor ibland drog åt olika håll.

Martin var uppväxt i Göteborg och har alltid varit västkusten trogen genom familjens sommarparadis på Klädesholmen. Där har många vänner upplevt stor gästvänlighet och avnjutit havets läckerheter efter Martins egna recept.

Alla vi som haft förmånen att få vara vänner, arbetskamrater och kollegor till Martin saknar honom oerhört mycket. Vårt djupaste deltagande går till hans närmaste familj, hans hustru, barn och barnbarn.