Anders växte upp i Vassunda-Tibble, utbildade sig först till tandläkare i Stockholm och fortsatte sedan sin utbildning till läkare vid Uppsala universitet. Han blev öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH) vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han stannande hela sin yrkeskarriär. I sin avhandling från 1983 beskrev han med en unik teknik tandsmärtans signalering genom särskilda elektriska nervkontakter. Dessa sätt för nervstimulering var väsentligen okända, men är i dag föremål för stort forskningsintresse i hela vårt nervsystem, och hans arbeten citeras fortfarande.
Anders var ett lysande exempel på den äldre generationens kollegor som var både kliniker, forskare och ledare. Han hade en imponerande kunskapsbredd inom ÖNH-specialiteten med tandläkarens perspektiv. Han var den gode klinikern som lyssnade på sin patient och alltid hade lösningar och en inkluderande attityd.
Anders var också den gode kollegan som med sitt glada och vänliga sinnelag alltid hade något stöttande att säga och med sin unika associationsförmåga lättade upp stämningen med en anekdot eller rolig historia.
De yngre kollegorna uppskattade Anders som den gode läraren – inte minst på operationsavdelningen. Han släppte fram de yngre för att lära kirurgiska ingrepp, och med stort tålamod stöttade han dem med sin närvaro till dess att de själva kunde utföra ingreppet.
Anders var allround inom specialiteten, vilket var en trygghet för primärjouren. Han hade ett speciellt intresse för huvud- och halscancer och var under en lång tid ledande inom denna verksamhet vid kliniken. I gränsområdet mellan ÖNH och odontologin var Anders en central gestalt i de multidisciplinära grupper som handlade dessa patienter, inte minst de med ansiktssmärta.
Som klinikchef var Anders mycket uppskattad. Hans vänliga och lyssnande attityd gjorde honom omtyckt bland personalen, och det rådde alltid en god stämning kring honom. Han var aktiv kliniker och fanns med i klinikens alla verksamheter, till skillnad från dagens chefer. Som naturmänniska och med stort fågelintresse var bredden på samtalsämnen med Anders outsinliga. Det var lätt och roligt att tala med honom.
Vi är många, både patienter och arbetskamrater, som har de ljusaste minnen av en sann förebild. Våra tankar går till Anders familj.
