För Ville Sjögren, som är överläkare vid stroke-enheten i Sundsvall, hör överbeläggningar till vardagen. Om något har situationen blivit värre med åren.

– I slutet av 90-talet när vi hade fyr-salar kunde man ställa in en femte säng i mitten. I dag har vi mindre salar där det saknas fysisk plats för fler sängar, så i stället får man bedriva vård i korridorer.

För läkarna är konsekvensen ur arbetsmiljösynpunkt främst att man måste ronda patienter på upp till sju olika ställen under en förmiddag. 

– Men det är mest påtagligt för andra personalgrupper som måste tvätta, sköta och övervaka patienter i lokaler som inte är gjorda för det, säger Ville Sjögren.

Varför tror du att just ni fått betala så mycket viten?

– Det kanske beror på att Arbetsmiljöverket fått upp spåret här, men det kan också vara för att vi är ett skogslän med en gammal befolkning samtidigt som man skurit ned mycket på vårdplatserna de senaste åren.

Hittills har dålig arbetsmiljö på Sundsvalls sjukhus kostat landstinget 1,7 miljoner kronor, huvudsakligen i portioner om 30 000–100 000 kronor. Någon reell förändring på golvet har vitena inte lett till, anser Ville Sjögren.

– Det enda vi har sett är akuta åtgärder som man tar till oftare och oftare. Man har börjat med krismöten med avdelningschefer för att kunna fördela om personal till avdelningar som har sängar men inte folk. Men det är en organisation som bara reagerar när det redan är kört.

Peter Björk, huvudskyddsombud för läkarföreningen på SUS i Malmö, ett annat sjukhus som fått betala mycket viten, tycket att det är bra att Arbetsmiljöverket höjt vitena. Som han konstaterar: »Money talks.«

– Vi hade mycket problem med felplacerade sängar. Till en början var vitena låga och då hände inget. Men sedan höjde man beloppen och nu har problemet med sängar och britsar i korridorerna försvunnit. 

Även Jonas Wallvik, ordförande för Medelpads läkarförening, tror att höjda viten är nödvändigt för att få ledningarna att ta frågan på allvar. Samtidigt är det synd, eftersom pengarna kunde användas bättre i vården.

– Det är tragiskt att man inte reagerar när läkare och sjuksköterskor som är experter på vården påtalar att det inte är patientsäkert, utan först när Arbetsmiljöverket driver det som en arbetarskyddsfråga.

När vitena börjar nå över miljonstrecket kan de inte längre negligeras av ledningarna, tror Peter Björk, eftersom besparingar man gör genom att dra in vårdplatser riskerar att ätas upp av viten.

Annars har ett av problemen just varit att få den högs-ta ledningen att ta problemen med överbeläggningar på allvar. 

– Vi slår larm till ansvarig chef i linjen, men i takt med att problemen rapporteras uppåt blir problemen mindre och mindre och när divisionschefen rapporterar till sjukhuschefen är problemen borta. 

Samtidigt som Arbetsmiljöverket går på offensiven mot överbeläggningar får landstingen pengar från regeringen för att rapportera in överbeläggningarna till en databas hos SKL. Siffrorna har börjat redovisas öppet; från regeringen och SKL är förhoppningen att det ska skapa ett förändringstryck. Men Ville Sjögren är tveksam till att det kommer att ha någon effekt.

– I teorin är det bra, men så länge landstinget har inställningen att man hellre tar viten känns det som att viljan inte riktigt finns där. Viten borde ses som ett skamstraff, men gör man inte det hjälper det inte om man kartlägger.

Läs även:
Sjukhusen som toppar vitesligan

Läs även artiklarna på Kommunalarbetarens webbplats:
Miljonböter för dålig arbetsmiljö