Filippa Nyberg, vd för Svenska Läkaresällskapet, menade att det finns en risk att vården styrs sönder om man inte lyssnar på professionen.
– Jag arbetade nyss i ett landsting där man hade 127 olika kvalitetsparametrar som var pengasatta allihop, utan att det fanns tid att kommunicera detta till dem som skulle utföra och mäta det, sa Filippa Nyberg, som framhöll att vårdens kvalitetsarbete ger resultat först på sikt och inte kan fångas i årliga resultaträkningar.
Det var journalisten Maciej Zarembas artiklar i DN i början av året som fick debatten att ta fart.
Hans kritik mot de prislistebaserade styr- och ersättningssystem som finns i många landsting kan sammanfattas med att de
1: saknar legitimitet i professionerna,
2: mäter fel sak,
3: saknar evidens vad gäller den styrande effekten, och
4: korrumperar.
– På grund av godtyckliga och ologiska incitament lockas läkare och vårdpersonal att göra inte det de anser att de borde göra, utan det som kliniken tjänar mer pengar på. Enheterna är så ekonomiskt pressade att de inte har råd att låta bli. Annars blir det inga vikariat, man kan inte rekrytera, sa Maciej Zaremba.
Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation, ifrågasatte om ett sådant beteende var etiskt försvarbart.
– Man vill ha pengarna, i många fall för att förbättra verksamheten, men då tänker man bara på de egna patienterna. Man tar ju någon annan verksamhets pengar och skadar deras patienter.
Samtidigt tyckte han inte att ekonomiska incitament hör hemma långt ut i organisationen.
– Där ska man tänka verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättring.
Kömiljarden är enligt honom ett exempel där ansvaret lagts för långt ut i organisationen. Exempel lär finnas där enskilda läkare fått lägga sin semester när de vill om de klarat sina köer.
– Det kan skapa undanträngningseffekter som aldrig går att följa upp. Det kanske finns politiker som tycker att det är ganska bra, då döljer man problematiken, men det som behövs är en diskussion på övergripande nivå hur man kan lösa tillgänglighetsproblemen. Det kan man inte lösa på verksamhetsnära nivå.
Några undanträngningseffekter från kömiljarden trodde inte Mats Eriksson (M), regionråd i Halland och ordförande i Sveriges Kommuner och landstings sjukvårdsdelegation, på.
– Kömiljarden har fått bort den usla tillgängligheten, som sänkte Sveriges hälso- och sjukvårdsrankning, och min erfarenhet är att det är väldigt få kroniker som inte kommer till återbesök.
