Ökad transparens ska minska ojämlikheten

Återkommande rapporter har visat att det finns stora skillnader i vård och hälsa i Sverige, både regionala och socioekonomiska.

– I grunden är det positivt med ett system där några kan gå före och driva utvecklingen. Men vi ser områden där det är för stora skillnader, till exempel i diabetesvården och i femårsöverlevnad efter vissa cancerformer, säger utredaren Johan Assarsson till Läkartidningen.

Ett sätt att minska ojämlikheten är enligt Patientmaktsutredningen, som nu lämnat sitt slutbetänkande till regeringen, att öka transparensen. Man vill därför att medicinska jämförelsedata i högre grad än idag bryts ned på enhetsnivå. Patienter bör också få bättre tillgång till den information som finns om resultaten i exempelvis Öppna jämförelser och nationella utvärderingar. Även förekomst av patientklagomål på olika enheter bör redovisas för patienterna.

Handlar det om riktigt stora skillnader i resultat vill utredningen se tuffare tag från tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och omsorg.

– Om man har för få specialister eller för liten patientvolym kanske verksamheten över huvud taget inte ska bedrivas på det sjukhuset, säger Johan Assarsson.

För att minska ojämlikheter som beror på att vissa grupper har sämre tillgång till vård anser utredningen att det behövs fler vägar in i vården. Johan Assarsson nämner mammografibussar i områden med dålig mammografitäckning som ett exempel.

– Det har visat sig att speciallösningar är det som fungerar, till skillnad från generella resursfördelningsmodeller, som inte har fungerat.

För att motverka skillnader i vård och behandling som uppstår i själva patientmötet föreslår utredningen egenkontroll där vårdgivare analyserar val av behandlingsinsatser utifrån faktorer som utbildningsnivå, kön och födelseland.

Läkarförbundets vice ordförande, Heidi Stensmyren, som varit expert i utredningen, tycker att intentionerna bakom förslagen är goda, även om de kan bli svåra att följa upp.

– Så länge landstingen är självstyrande kommer vi att se olika vårdutbud. Men om man utgår från dagens regelverk är det bra förslag

När det gäller att ge patienter information om hur olika enheter presterar menar hon dock att det kan bli komplicerat, framförallt i den högspecialiserade vården.

– Ingen är mot informationsinsatser, men frågan är hur det ska gå till. De bästa enheterna tar hand om de svåra fallen och kan därför få mer komplikationer. Det är svårt att visa i statistiken.

Utredningen vill också se bättre system för att tillvarata erfarenheter från olika former av patientklagomål, som Lex Maria-anmälningar, patientnämndsärenden och anmälningar till patientförsäkringen. Regeringen bör därför ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att utveckla system för att sammanfatta och analysera patientklagomål

I utredningens uppdrag har även ingått att formulera en ny lag som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen, HSL, som tillkom i en tid då i princip all vård gavs av landstingen.

– Utifrån den moderna kartan med flera utförare reglerar vi tydligare ansvar och befogenheter, säger Johan Assarsson.

Innehållet i den nya lag som föreslås – Lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet – är väsentligen detsamma som i HSL, men är omstrukturerat för att lagen ska vara mer överskådlig. Vissa delar är dock nya, bland annat skrivningar som är en konsekvens av det förslag till ny patientlag som Patientmaktsutredningen presenterade i januari (se LT nr 6/2013).

 Länk till utredningen