I tältet på Pride Park: Jonas Ålebring, styrelseledamot i Sylf, Sven Grutzmeier, ordförande i Föreningen homosexuella läkare och Kristina Eriksson, kommunikationschef på Läkarförbundet. Foto: Elisabet Ohlin

– Även om det är långt kvar är vi ju glada att det inte är som i Ryssland, där det är en våldsam diskriminering av HBT-personer. En diskriminering, som vi tar kraftigt avstånd i från, säger han.

Vi träffas i Sacos tält på Stockholm Pride den 1 augusti, där föreningen samsas med Läkarförbundet och Sverige yngre läkares förening under rubriken »Läkare på Pride«. Det är första året som Saco och Läkarförbundet deltar i Pride.

Vad har hänt under föreningens 25-åriga historia?

– Det har hänt väldigt mycket. När jag startade föreningen hade jag till exempel aldrig föreställt mig att föreningen skulle vara i samma tält som Läkarförbundet på Pride och att Läkarförbundet och Sylf skulle stötta, säger Sven Grützmeier.

Han berättar hur det började 1988.

– Det var mitt i HIV-hysterin. Många HBT-kolleger som jobbade med HIV mådde oerhört dåligt. Och de enda homosexuella läkare jag kände var de som jobbade med HIV. Så jag samlade dem på ett helgmöte, och det var lyckat. Det kändes bra, de kunde prata fritt där. Vi fortsatte med helgkonferenser och annonserade efter fler, och sedan startade vi föreningen.

Då, på 80-talet, var det mycket ovanligt att vara öppet homosexuell som läkare, berättar Sven Grützmeier. På 90-talet blev det gradvis bättre. Och när Europride hölls i Stockholm 1998 gav det många positiva ringar på vattnet. Därefter blev den tidigare lilla årliga festivalen i Humlegården ersatt av ett årligt Stockholm Pride, där Föreningen homosexuella läkare (FHL) alltid varit synliga, bland annat med sitt sjukvårdstält.

– Men det är fortfarande svårt för unga kolleger att vara öppna på jobbet. De känner inte att de kan göra karriär eller litar inte på att inte bli diskriminerade.

Varför det? Har inte inställningen i allmänhet till HBT-personer förändrats väldigt mycket på 25 år?

– Vi har kommit en bra bit i samhället men inte så långt som vi tror. De unga märker de äldre läkarnas attityder till HBT-patienter. Stockholm Pride är väldigt bra, att man kan ha Pride och att det går så många med i tåget. Man kan diskutera HBT-frågor på ett annat sätt i dag. Det diskuterades inte alls på 60- och 70-talen. Men det är fortfarande en lång väg kvar att gå.

– Det är ett jättestort steg att Saco kan vara med, men det tog 15 år efter första Pride 1998. Det visar bara att man ska ha långtidsperspektiv.

Södersjukhuset, till exempel, där Sven Grützmeier själv arbetar, är en bra arbetsplats ur ett HBT-perspektiv, tycker han. Men så är det inte överallt i landet.

– Vi har väldigt mycket arbete kvar att göra i de olika landstingen, som är konservativa organisationer. Det tar väldigt lång tid att ändra attityder. Det behövs många steg ute på lokal nivå.

– Därför jobbar vi i FHL också med attitydfrågor i vården, så att man pratar med patienter på ett icke-diskriminerande sätt och är öppen för att patienterna kan ha andra liv och familjer än heterosexuella.

Bemötandet av HBT-patienter har blivit bättre, men det är ett eftersatt område, menar Sven Grützmeier och påpekar att de flesta vårdutbildningar inte har någon utbildning i HBT-frågor, något som han tog upp i en debattartikel i Läkartidningen nyligen, se »Doktorn, var är din HBTQ-patient?«.

Ett av landets 21 landsting, Sörmland, har ett tält i Pride Park. Där står Irene Bävman Fjäll, verksamhetschef för Vårdcentralen City i Eskilstuna, som är en av sex vårdcentraler i landet som är HBT-certifierade av RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

– Arbetet med HBT-certifiering skapar en jättegod arbetsmiljö som gör att vi trivs och bemöter varandra och våra patienter på ett bra sätt utan att någon diskrimineras. Det handlar egentligen om vård på lika villkor och jämlik vård, säger Irene Bävman Fjäll. 

Ikväll den 2 augusti ska FHL fira sitt jubileum med en medlemsmiddag hemma hos Sven Grützmeier, och under hösten fortsätter det med lite olika festligheter. Man funderar också på att byta namn på föreningen till »Regnbågsläkarna« för att få ett namn som inkluderar alla kategorier utan att använda bokstavsbeteckningar.

Läs även:
Läkarförbundet deltar i Stockholm Pride
Doktorn, var är din HBTQ-patient?
Homosexuella läkare hoppas på en öppnare inställning i vården