I augusti visade en ny rapport från Kinas statliga administrationsenhet för idrott att 34,4 procent av landets vuxna invånare nu är överviktiga. Hela 11,1 procent klassas som feta, vilket är två procentenheter mer än för tre år sedan, då den senaste liknande undersökningen genomfördes. I genomsnitt har kinesen lagt på sig 1,92 kilo sedan 2010.
De regionala skillnaderna är fortfarande enorma i Kina, och för att få en rättvis bild av situationen intervjuades 43 629 kineser från tio olika provinser. Resultatet visade att övervikt var vanligast i storstäderna, och i synnerhet bland unga män samt kvinnor i medelåldern.
Det är åldersgruppen 20–39 år som motionerar allra minst, eftersom de inte anser sig ha tid på grund av stressiga jobb- eller studiescheman. Över hälften av de tillfrågade i denna åldersgrupp ägnar sig inte åt någon regelbunden motion alls. Värst var dock fetman i åldersgruppen 40–59 år, med en utbredning på 14,4 procent.
– Ursäkten att inte ha tid till motion visar bara att allmänheten inte är medveten om hur viktig idrott är för att öka sin livskvalitet, sa Xing Wenhua, professor vid Beijing Sport University, till China Daily i samband med den nya rapporten.
Tidigare undersökningar har visat att kineserna hör till dem som spenderar flest timmar i världen med att studera eller jobba övertid. Konsultfirman Regus menade i fjol att kinesiska arbetare var de mest stressade i hela världen. De senaste åren har ett par fall dokumenterats där kontorsarbetare jobbat ihjäl sig, samtidigt som depression och även självmord relaterat till arbetet har ökat.
– Mer utbildning behövs för att informera om att idrott inte endast är till för att hålla sig i form, utan även dämpar negativa känslor och förbättrar självkänslan, vilket är särskilt viktigt för unga, fortsätter Xing Wenhua.
Och just okunskapen är en stor orsak till att Kina blir allt fetare. I USA, Storbritannien och flera andra västländer är det vanligare med övervikt hos den fattiga delen av befolkningen, medan det i Kina i stället främst är de rika som har problem med vikten. Sociala värderingar kopplar fortfarande ofta samman övervikt med välstånd, och de hälsorisker som fetma innebär förblir okända för stora delar av befolkningen.
Dessutom är det främst rika kineser som under de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling haft råd med kött och snabbmat, vilket även setts som en statussymbol. Det kan bland annat ses genom att övervikt fortfarande nästan inte existerar på den kinesiska landsbygden, som är mycket fattigare än städerna.
Kinas snabba urbanisering är därmed en orsak till problemet. 1982 bodde bara 20 procent av Kinas invånare i städer, jämfört med över hälften i dag. Samtidigt har andelen kineser som får minst en tredjedel av sitt energiintag från fett ökat från 14,7 procent 1989 till 44,1 procent 2006, enligt forskare vid University of North Carolina.
Koständringen har varit så drastisk att kinesiska pojkar i sexårsåldern enligt Kinas hälsoministerium är sex centimeter längre och tre kilo tyngre i dag än för 30 år sedan.
Urbaniseringen har även inneburit att stillasittande jobb blivit allt vanligare, samtidigt som Kinas trångbodda och svårt förorenade städer knappast uppmuntrar till motion efter arbetet.
Andelen överviktiga i Kina är i dag nästan lika hög som Världshälsoorganisationens uppskattning av det globala genomsnittet, som ligger på 35 procent. Men vad gäller hälsoeffekter så drabbas Kina särskilt hårt, i synnerhet då det gäller diabetes, vars utbredning har tredubblats i Kina på bara ett årtionde. I dag har över 90 miljoner kineser diabetes; mer än i något annat land.
Men med tanke på att övervikten tar sig allt lägre ner i åldrarna, och att asiater löper större risk att få diabetes än västerlänningar, tror Internationella diabetesförbundet att Kina kommer ha 130 miljoner patienter med diabetes typ 2 till år 2030. Enligt samma förbund kostar diabetes redan i dag Kina 170 miljarder kronor årligen i behandling och utebliven produktivitet.
Detta bådar illa för den allmänna sjukförsäkring som Kina började införa för tre år sedan. Det är landets första någonsin, och ska innebära alla kinesers möjlighet att få subventionerad grundläggande sjukvård. Men redan nu spenderar Kina – beroende på vem man frågar – mellan 8 och 13 procent av sin sammanlagda sjukvårdsbudget på att behandla landets växande antal diabetiker.
Andra konsekvenser av övervikten är att stroke och hjärtsjukdomar på kort tid blivit två av de vanligaste dödsorsakerna i Kina. I Shanghai har över en fjärdedel av befolkningen högt blodtryck, och Kinas hälsoministerium gör gällande att levercancer den senaste tiden stigit med så mycket som 2,5 procent årligen, på grund av ändrade kost- och dryckesvanor.
Ett litet ljus i mörkret är dock att de kineser som motionerar i dag gör det mycket oftare än tidigare. Myndigheternas undersökning visade att andelen tillfrågade som idrottar intensivt minst tre gånger i veckan nu uppgår till 32,7 procent, vilket är 4,5 procentenheter mer än 2007. Många ser här ett samband med den förhöjda status som Peking-OS 2008 gav idrotten i Kina.
