Det är i synnerhet Upplands allmänna läkarförening, UAL, som varit starkt kritisk till projektet med direktåtkomst och anmält det till en rad tillsynsmyndigheter, och mycket av diskussionerna vid konferensen handlade om att tillbakavisa den kritik som kommit inför och efter lanseringen.

– Den stora dramatik man såg vid införandet har inte visat sig. Det här är det mest framgångsrika projekt vi haft i Uppsala och det är fantastiskt att se den positiva responsen från användarna, sa Leif Lyttkens, läkare och medicinsk rådgivare för projektet.

Fram till i dag har ca 30 000 länsinvånare utnyttjat tjänsten och gjort sammanlagt 135 000 inloggningar. Tvärt­emot vad som befarades av UAL har man enligt projekt­ägaren Benny Eklund inte sett en anstormning av frågor till vårdpersonalen från patienter som undrar över saker som de läst i sin journal. Man inte heller fått särskilt många frågor som hänför sig till åtkomstloggarna. Loggarna gjordes åtkomliga i början av året trots protester från UAL, som ansåg att det kunde innebära risker för personalen.

Den kanske viktigaste kritiken från UAL handlar om risken att patienter far illa när de får besked om allvarlig sjukdom via nätjournalen i stället för från sin doktor. Benny Eklund tillbakavisade uppgifterna från läkarföreningen om att tre patienter skulle ha lagts in på psykiatrisk avdelning efter att ha läst om cancerbesked på nätet.

– Det är en vandringslegend. Ingen på onkologen känner till fallen och ingen på psykiatrin. Vi har dammsugit vårt system för avvikelsehantering, och slutsatsen är att de här patienterna finns inte.

 Just för att läkare ska hinna framföra svåra besked muntligen har Läkarförbundet i en policy efterlyst en fördröjning, ett så kallat rådrum, på 14 dagar innan uppgifter kan läsas av patienten. Ett rådrum finns inbyggt i Uppsalas system, men kan avaktiveras av patienten, vilket enligt Leif Lyttkens skett vid över 98 procent av inloggningarna. Att man måste ta bort spärren varje gång har tvärtom varit ett irritationsmoment bland patienterna, visar undersökningar.

– Därför kommer vi inom en snar framtid att ändra så att man bara behöver avaktivera rådrummet en gång, och så ligger det kvar, sa Leif Lyttkens.

Ett annat krav från Läkarförbundet är att det ska ske en menprövning innan uppgifter görs tillgängliga. Mot det restes både praktiska och principiella invändningar. Den praktiska var att det med hundratusentals inloggningar per år skulle kräva orimligt mycket arbete. Den principiella kom från Mats Holmberg, landstingsjurist i Uppsala, som påpekade att offentlighets- och sekretess­lagen bara i undantagsfall öppnar för att undanhålla patienter information om dem själva.

– I lagstiftarens mening är patienterna myndigförklarade. De har rätt att se i princip allt om sig själva.

Under hösten kommer tjänsten i Uppsala att utvecklas vidare. Bland annat skapas två funktioner som Läkarförbundet efterlyst: möjlighet för patienter att tillföra egna uppgifter till journalen, vilket sker i form av en hälsodeklaration, samt möjlighet att skriva in en avvikande uppfattning i anslutning till en journalanteckning. Mer kontroversiellt är att även osignerade och ovidimerade uppgifter kommer att visas, sedan man nu kommit till rätta med en del tekniska problem.

Samtidigt kommer Uppsalas tekniska lösning inom ramen för det nationella projektet »Journal på nätet« att bli tillgänglig för alla landsting runt årsskiftet. Skåne, Västmanland och Jönköping står i begrepp att införa sy­stemet, medan Stockholm och Norrbotten kommer att införa ett annat, mer begränsat system.

När frågan väcktes om vilka lärdomar andra landsting som nu ska införa systemet kan dra av Uppsala, framhöll Leif Lyttkens att man på ett tidigare skede borde ha haft en dialog med fackföreningarna för att undvika den polarisering som uppstått.

Lite senare kunde han ändå inte låta bli att ge UAL en känga för den uteblivna förankringen.

– Läkarförbundet utsåg ingen representant till fokusgruppen. Och när forskargruppen som studerar införandet frågar vilka frågor som man vill belysa svarar man inte. Man har abdikerat och valt att ta debatten i pressen.

Varför hade ni då inte bjudit in någon från läkarföreningen för att kunna föra debatten här, öga mot öga?

– Det kanske man borde ha gjort, men den frågan var aldrig uppe, svarar Leif Lyttkens.

Läs även:
Läkare dömer ut direktåtkomst till patientjournaler
»Det fanns inget intresse att involvera facket«