– Vi vet från tidigare att patienter egentligen vill få sin vård hemmavid. Man vill ha kontinuitet och närhet till sin vårdgivare.
Det säger Hasse Knutsson, utredare på Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Han har under flera år arbetat med frågan, bland annat tillsammans med representanter för de stora landstingen och Norrbotten.
– De patienter som hittills har sökt och fått planerad vård utomlands finns i de här landstingen, säger Hasse Knutsson.
Det har alltså även tidigare funnits möjlighet att söka och få vård i hela EU utifrån en förordning, EG nr 883/2004. Den har krävt att patienten haft ett förhandstillstånd för planerad vård men å andra sidan har patienten då fått vården betald helt och hållet, minus patientavgifter. Susann Asplund Johansson, utredare på Sveriges läkarförbund, förklarar att det dessutom under åren kommit ett antal EU-domar som slagit fast rätten till vård utomlands utifrån ett EU-fördrag. Domstolspraxis har dock tolkats på lite olika sätt i medlemsländerna.
– Nu kodifierar man praxis med ett direktiv som implementeras i lag. Syftet är att det ska bli tydligare för den enskilda. Det är ett gott syfte som Läkarförbundet varit positivt till, säger Susann Asplund Johansson.
Nyheten med direktivet, jämfört med den förordning som fortfarande gäller, blir främst att patienten inte behöver något förhandstillstånd; däremot finns möjligheten att be om ett förhandsbesked om ersättning för kostnader hos Försäkringskassan. Beskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. Ett positivt förhandsbesked kräver att vården tillhandahålls av hälso- och sjukvårdspersonal och att patienten skulle haft rätt att få vården bekostad av det allmänna om den tillhandahållits i Sverige.
Det är den enskilda patientens ansvar att ta kontakt och ordna med den utländska vårdtjänsten och i den kontakten också begära en offert på vad den kommer att kosta. Om Försäkringskassan sedan bedömer att patienten ska få ersättning så får den maximalt uppgå till den summa vården skulle ha kostat i hemlandstinget, resten får patienten betala själv.
Den enskilda yrkesutövaren, till exempel läkaren, behöver inte alls ta ställning till en patients önskemål om vård i ett annat EU-land. Hasse Knutsson påpekar att systemet är komplext och dessutom kompliceras av de parallella regelverken.
– För att kunna bedöma dem och kunna ge rättssäkra besked till en enskild patient så har man koncentrerat det här till Försäkringskassan.
– Det är viktigt för den enskilda yrkesutövaren att känna till vilka möjligheter patienten har, men att därefter hänvisa.
I fjol sökte 3 225 svenska patienter planerad vård i ett annat EU-land utifrån den praxis som nu blivit ett direktiv. Susann Asplund Johansson tror inte att det blir några jättestora förändringar då direktivet nu implementeras i svensk lag, och hon får medhåll av Hasse Knutsson som inte heller ser några stora patientströmmar vare sig från eller till Sverige framför sig.
– Nej, jag skulle inte tro det, men låt oss avvakta och se hur det utvecklar sig, säger han.
