Men ordföranden i Sveriges yngre läkares förening (Sylf) är ändå inte förvånad över årets siffror:
– Den stora förvåningen kom förra året när vi insåg hur stor gruppen var. Det är svårt att vara säker på att den procentuella förändringen från 21 till 26 % speglar en faktisk förändring, men andelen som upplever sig diskriminerade är oavsett detta alldeles för stor. Det är verkligen negativt!
Bland samtliga som svarade på Sylfs enkät uppgav var tionde att de hade upplevt sig diskriminerade på grund av ålder. Av kvinnorna som svarade på enkäten har 26 procent kryssat i att de någon gång under AT känt sig diskriminerade på grund av kön, motsvarande siffra bland männen var 3 procent.
– Det är oroväckande att var fjärde kvinnlig AT-läkare känner sig
diskriminerad på sin arbetsplats på grund av att hon är kvinna, säger Emma
Spak.
Bland svaren förekommer också upplevelser av diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionshinder samt religion eller annan trosuppfattning. Dessa är dock inte redovisade med siffor.
– Det är oacceptabelt att AT-läkare känner sig diskriminerade på sin arbetsplats oavsett orsak. Och med tanke på den läkarbrist som ofta beskrivs är det extra viktigt att alla yngre läkare kan känna sig trygga och villiga att fortsätta arbeta som läkare.
Om man upplever att man blivit diskriminerad av sin arbetsgivare tycker Emma Spak att man ska vända sig till sin lokala läkarförening.
– Det kan handla om att man inte fått en rimlig löneutveckling under föräldraledighet eller att man nekats anställning mot bakgrund av någon av de diskrimineringsgrunder som finns i lagstiftningen. Att inte få en anställning på grund av att man är gravid är ett exempel på ett missgynnande som jag definitivt anser att man ska gå vidare med!
Men Emma Spak säger att mycket av det som framkommer i enkätens fritextsvar handlar om mer subtila saker.
– Många kvinnor upplever att de inte får vara delaktiga i vissa processer, till exempel inte assistera på operation lika mycket som sina manliga kolleger, fast man gjort klart att man vill göra det. Den typen av problem måste man ta upp med AT-ansvariga och sin arbetsgivare. Därför är det så viktigt att det finns AT-studierektorer på alla placeringar och AT-chefer på alla sjukhus. Det måste vara tydligt för AT-läkaren vem som har arbetsgivaransvaret och vart man ska vända sig.
Hon säger också att Sylf ännu inte har analyserat svaren om diskriminering närmare och därför inte vet om det är några särskilda block under AT eller någon särskild del av landet där det är vanligare.
– Men det är definitivt en fråga vi kommer att jobba mer med under året som kommer. Det handlar om sjukvårdens attityder både till hur vi behandlar varandra och hur vi behandlar våra patienter!
Läs även:
Kalmar är årets bubblare
AT-läkarna alltmer nöjda med sin tjänstgöring
Bortvald på grund av föräldraskap?
