Prognos över tillgång på läkare i Sverige, omräknat till heltider. Med ett nettotillskott på 500 läkare per år beräknas läkarantalet öka med nära 25 procent på 15 år (övre kurvan). Men utan nettotillskott försvinner nästan hela ökningen (nedre kurvan).

Rapporten med den nya prognosen ingår i SNAPS (Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialitetsutbildningsfrågor), ett samarbete mellan läkarförbunden i Norden. Vartannat år gör man prognoser över tillgång och efterfrågan på läkare i de olika nordiska länderna. Varje land gör sin egen prognos, som senare kan sammanställas.

I den nya svenska prognosen, som offentliggörs i veckan, har man gjort en hel del förändringar jämfört med tidigare. Bland annat har man plockat bort kurvorna över efterfrågan på läkare.

– Tidigare hade man två kurvor över efterfrågan, en som utgick från prognoser om BNP:s utveckling och en som utgick från demografin. Det säger Åsa Jaktlund, statistiker på Läkarförbundet och en av författarna till rapporten:

– Nu har vi tagit bort dem. De var alldeles för osäkra.

Men det skulle behövas bättre data om efterfrågan, säger hon. Inte minst för att få en tydligare bild av läkarbristen. Av Läkarförbundets stora kartläggning av bemanningen på vårdcentralerna framgår att det där fanns nära 900 vakanta läkartjänster (se LT nr 11/2013). Siffror för andra specialiteter saknas.

När det gäller tillgången på läkare utgår prognosen till stor del från Socialstyrelsens siffror. Utifrån dessa beräknar rapportförfattarna, att det vid årsskiftet 2012–2013 fanns cirka 38 155 yrkesverksamma läkare under 65 år i Sverige. År 2025 beräknas detta antal ha stigit till cirka 45 525.

Räknar man om det till heltidstjänster och tittar på hela femtonårsperioden 2012–2027, väntas antalet heltidsarbetande läkare i Sverige under denna period öka med 24 procent.

Denna prognos vilar dock på ett fortsatt starkt inflöde av läkare som är utbildade i andra länder (se LT nr 34-35/2013). Under 2000-talet har Sverige haft en nettoimmigration av läkare på cirka 400 om året, och i prognosen räknar man nu med ett nettotillskott av cirka 500 läkare om året.

Det finns många osäkerheter runt detta, och i likhet med Socialstyrelsen redovisar Läkarförbundet också en alternativ prognos. Om nettotillskottet av läkare går ner till noll, försvinner också nästan hela den totala ökningen av antalet läkare. Man får då en kurva över tillgången på läkare som först sjunker, sedan planar ut, och sedan långsamt börjar stiga igen. Under hela femtonårsperioden blir det en ökning med bara 4,5 procent.

Men det finns fler faktorer man kunde ta hänsyn till. Exempelvis fortsätter fler och fler läkare att arbeta efter att de fyllt 65, något som inte syns i dagens statistik.

Ett av huvudbudskapen i rapporten är att Socialstyrelsen behöver utveckla sitt nationella planeringsstöd, NPS, så att man kan få en bättre uppfattning om efterfrågan, som har stora brister, men även om tillgången. Och en så fin fördelning som möjligt på specialiteter.

– Man behöver också ta i beräkningen att viktiga förhållanden som påverkar tillgång och efterfrågan faktiskt kan förändras, istället för att bygga prognoserna på antagandet att alla förutsättningar ska vara likadana som i dag, säger Åsa Jaktlund.

– Det behövs andra typer av prognosmodeller.

Bland annat vill hon titta närmare på en modell som utvecklats för sjukvården i England. I stället för att utgå från nuläget och dra ut tendenser framåt, som man i dag gör i Sverige, börjar man i England med att arbeta fram olika tänkbara framtidsscenarier. Sedan kan man bryta ner informationen, och bland annat testa vad ett visst sjukvårdspolitiskt beslut skulle få för konsekvenser.