Svenska läkare träffar knappt 900 patienter per år, enligt OECD-rapporten Health at Glance 2013. Snittet för alla 34 OECD-länderna är 2 400 patienter. Flest patienter per år hinner japanska och koreanska läkare med (drygt 6 000).
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin är dock en aning skeptisk till statistiken eftersom det inte framgår om sjukhusens akutbesök har räknats in.
– Man undrar om de jämfört äpplen med päron. Vi har en mindre del primärvård än andra länder och en kultur där många patienter går till akuten. En sjukhusunderläkare eller specialistläkare gör ju en oerhörd mängd patientbesök på akutmottagningen, säger hon.
En annan anledning till att svenska läkare, enligt OECD:s siffror, har så få patientbesök kan enligt Wedin vara att de administrativa uppgifterna tar mycket tid.
– Vi lägger en hel del tid på uppföljning, registrering, dokumentation och krånglande IT-system.
Svenskar går till läkaren relativt sällan, cirka tre gånger per år. Bara i Mexiko, Brasilien och Sydafrika är läkarbesöken ännu mer sällsynta. Enligt OECD-rapporten kan det bero på att sjuksköterskor i Sverige i högre grad tar hand om patientbesök i primärvården. Något Marie Wedin håller med om.
– Våra sköterskor har mycket större egen verksamhet än vad sköterskor har i andra länder. Svenska sköterskor har väldigt mycket eget ansvar.
Antalet läkare har ökat i de flesta av OECD-länderna under mätperioden 2000-2011. Enda undantagen är Estland, Frankrike och Israel. Flest läkare har Grekland (6,1 läkare per tusen invånare). Sverige hamnar på 6:e plats, här går det 3,9 läkare per tusen invånare. Snittet är 3 läkare per tusen invånare. Chile, Turkiet och Korea (cirka två läkare på tusen invånare) hamnar i botten på listan.
Läkarkåren har även blivit äldre. År 2011 var en tredjedel av läkarna i Sverige över 55 år, precis som genomsnittet för samtliga OECD-länder. År 2000 var 20 procent över 55 år. Andelen kvinnliga läkare har ökat under perioden, från 38 procent år 2000 till 44 procent 2011. I Sverige är cirka 46 procent av läkarna kvinnor. I Japan och Korea är däremot bara en doktor av fem av kvinnligt kön.
Rapporten visar också att Sverige har knappt tre sjukhussängar per tusen invånare (år 2000 var det drygt 3 sängar), snittet för samtliga länder är fem sängar. Indien, Indonesien och Mexico hamnar i botten, medan Japan och Korea kan erbjuda flest sängplatser. Totalt sett har antalet sjukhussängar minskat hos OECD-länderna (från 5,6 till 5,0). Patienterna stannar inte heller lika länge på sjukhuset. År 2000 var genomsnittstiden 9,2 dagar, 2011 var snittet 8 dagar. I Sverige stannar den genomsnittlige patienten 5 dagar.
Sverige sticker även ut genom att ha flest blodförgiftningar hos vuxna opererade patienter och högst överdödlighet bland patienter som diagnosticerats med schizofreni och bipolär sjukdom. När det gäller den sista uppgiften har dock inte samtliga 35 OECD-länder jämförts utan enfast sju (Korea, Slovenien, Danmark, Nya Zeeland, Finland och Isreal). Förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat, Sverige hamnar på 5:e plats. OECD varnar för att det skrivs ut även när det gäller lindriga depressioner, där det inte borde behövas.
