I oktober 2013 hade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) drygt 7 000 öppna ärenden som gällde enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. En femtedel av de inkomna ärendena utreds inte i sak. Av dem som utreds avslutas runt vart tionde med ett beslut som visar brister i och/eller riktar kritik mot vården.

Målsättningen är att 75 procent ska hanteras inom sex månader och alla inom ett år. Men i dag tar 27 procent av klagomålsärendena över 12 månader att handlägga. Ärendehanteringen kostar också dubbelt, eller tredubbelt, mer än vad som beräknades i patientsäkerhetsutredningen inför den nya patientsäkerhetslagen (2010:659).

Statskontoret har ett regeringsuppdrag att följa hanteringen patientklagomål mot hälso- och sjukvården. I en delrapport från uppdraget föreslår Statskontoret att IVO i fortsättningen ska fokusera på att utreda klagomålsärenden som är relevanta i ett tillsynsperspektiv. Handläggningstiderna ska också kortas, bl a genom att korta tidsfristerna för att inhämta yttranden. Anstånd med tid bör enligt Statskontorets förslag ges endast om det föreligger särskilda skäl. Kontentan blir färre och rappare klagomålsutredningar för IVO, men Statskontoret antar att »träffsäkerheten« ökar och ungefär lika många beslut som idag, om att rikta kritik mot eller krav på åtgärder till personal eller vårdgivare, kommer att fattas. Snabbare handläggning av klagomål medför enligt Statskontoret också vinster för både klagande och vårdpersonal som slipper sväva i ovisshet och gör att vården tidigare kan få indikationer om missförhållanden som behöver åtgärdas.

Den huvudsakliga hanteringen av klagomålsärenden ska istället enligt förslaget ligga på landstingens patientnämnder. Nämndernas utredningar är vanligtvis inte lika omfattande som IVO:s och ska enligt förslaget fokusera på att ge enskilda patienter förklaringar till inträffade händelser och att förmedla indikationer om brister och fel till vården.

IVO ska i första hand fånga upp och utreda allvarliga missförhållanden och riskpersoner samt svara för analys på aggregerad nivå.  Här påpekar också Statskontoret att vi idag inte vet vilken nytta i form av högre patientsäkerhet som IVO:s klagomålshantering leder till, eftersom ingen systematisk uppföljning av myndighetens kritikbeslut görs. Statskontoret avser att undersöka också denna fråga inför slutrapporten av regeringsuppdraget den 13 oktober 2014.