I EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv som antogs i november har fortbildningen fått en mer framskjuten plats. Direktivet slår fast att medlemsstaterna är skyldiga att uppmuntra till kontinuerlig fortbildning av de yrkesgrupper som omfattas av direktivet, däribland läkare. De åtgärder länderna har vidtagit för att främja fortbildningen ska rapporteras till EU-kommissionen. Dessutom ska varje land utse en nationell samordnare för att främja utbyte kring god praxis på fortbildningsområdet.
Läkarförbundet, som i sina återkommande fortbildningsenkäter sett läkarnas fortbildning minska år för år, hoppas nu på ett ökat intresse från statsmakterna för frågan. Skälet är att Sverige har en med europeiska mått mätt svag reglering på området, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet.
– Vi har en väldigt reglerad utbildning fram till specialistbevis, men sedan finns det ingen reglering alls.
Den enda lagtext som – med god vilja – kan tolkas som ett krav på kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården är en skrivning i hälso- och sjukvårdslagen om att vården ska ha »den personal … som behövs för att god vård skall kunna ges«. Det är tveksamt om det räcker för att uppfylla det nya direktivets intentioner, menar Läkarförbundet. Vid ett möte i början av veckan med den särskilda utredare som arbetar med implementeringen av yrkeskvalifikationsdirektivet i Sverige förde man därför fram idén att låta Socialstyrelsen ta fram en föreskrift för fortbildning.
Tanken är att föreskriften ska innehålla ett krav att alla läkare ska ha en egen fortbildningsplan. Arbetsgivaren blir ansvarig för att det finns resurser till det som bestäms i planen, förklarar Turid Stenhaugen.
– Då får man en möjlighet att följa upp att fortbildningen fungerar.
Ett argument för att inte införa en föreskrift skulle kunna vara att det är en typ av fråga som vi av tradition låter arbetsmarknadens parter reglera.
– Vi påpekade att vi har kämpat för att få in fortbildningen i kollektivavtalet, men hittills bara fått en protokollsanteckning, säger Turid Stenhaugen.
Även om patientsäkerheten är det centrala för Läkarförbundet, handlar direktivet i grunden om den inre marknaden och möjligheterna för yrkesutbildade personer att röra sig över gränserna. Även här skapar den svaga regleringen i Sverige problem, enligt Läkarförbundet.
– Bristen på systematisk fortbildning gör att svenska läkare får svårt att söka jobb i andra EU-länder, när man inte kan hävda sina meriter.
Enligt Sara Bratberg, regeringens utredare, är det inte orealistiskt att tänka sig en föreskrift för fortbildning.
– Jag tror att det behövs någon reglering av fortbildningen. Man kan reglera det tydligare i kollektivavtalet, eller så kan man reglera det i föreskrifter, det är väl de alternativ jag ser.
