Från 6:e plats till 26:e. Skellefteå lasarett rasade rejält när AT-läkarna rankade sina erfarenheter. Och Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som har legat och skvalpat i bottenskiktet i flera år, hamnade på 53:e plats av 65 rankade sjukhus i Sveriges yngre läkares förenings (Sylf) senaste mätning (LT 28/2013). Framför allt handlar det om missnöje med kirurgplaceringarna i Umeå och psykiatriplaceringarna i Skellefteå, enligt länsstudierektor Elisabeth Lindmark.
– Man har inte riktigt lyckats med strukturen. Det är inte så lätt att få med både läkarstudenter, ST- och AT-läkare på en operation och visa det engagemang som krävs.
Hon började som studierektor för ett år sedan. När hon tittade på hur andra landsting arbetar med AT-tjänstgöringen märkte hon att flera av dem har AT-råd i syfte att förbättra kommunikationen mellan ledning, kliniker och AT-läkare.
– Eftersom vi har problem så fick jag idén att starta det här också för att få AT-läkarna mer delaktiga i sin utbildningsprocess, framför allt när det gäller handledning, undervisning och introduktion.
I Umeå har ett råd bildats. Fyra AT-läkare från olika block träffas över en lunch en gång i månaden. Det har bland annat lett till att ett arbete har påbörjats för att förbättra utvärderingsblanketten som ska fyllas i efter varje avslutat block. En annan idé är att varje AT-läkare har med sig en manual till sin handledare med förslag på vad de vill lära sig och vilken typ av samtal och struktur som de önskar sig. I Skellefteå har man planer på att komma igång med ett liknande AT-råd under våren. I Lycksele finns däremot inte samma behov, enligt Elisabeth Lindmark. Lycksele lasarett placerade sig på femte plats i Sylfs rakning.
Hur kommer det sig att Lycksele har så nöjda AT-läkare?
– Eftersom det är ett så litet sjukhus är det nära mellan en överläkare och en AT-läkare och man går hem till studierektorn och dricker te på kvällarna. Man talar om vad som inte fungerar och studierektorn kan i sin tur föra det vidare till den doktorn som det berör.
