Antalet utskrivna antibiotikarecept i Sverige per 1 000 invånare minskade med 8 procent mellan 2012 och 2013, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Mäter man i stället i definierad dygnsdos, DDD, är minskningen 7 procent.
Minskningen är enligt Folkhälsomyndighehten den procentuellt sett största under 2000-talet. Kraftigast är nedgången i åldersgrupperna 0–6 år och 7–19 år, där antibiotikaförsäljningen minskat med 19 respektive 12 procent.
Trots det är det en bra bit kvar till det nationella målet om 250 recept per 1000 invånare. I riket som helhet skrevs i fjol 343 antibiotikarecept ut per 1 000 invånare.
Ett landsting där man sett en kraftig minskning är Stockholm, från 410 till 368 recept/1 000 invånare. Minskningen gör att det inte längre är stockholmarna utan skåningarna som är landets största antibiotikakonsumenter. Precis som tidigare år skrevs förra året minst antal recept ut i Västerbotten, 267 recept/1 000 invånare.
Bryter man ner siffrorna i detalj ser man att det framförallt är förskrivningen av luftvägsantibiotika som minskat, med hela 15 procent. Bara ett landsting, Värmland, klarar dock Stramas mål att 80 procent av recepten mot luftvägsinfektion till barn 0–6 år ska vara på penicillin. Följsamheten vad gäller rekommendationen att använda smalspektrumantiobiotika vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor har också ökat, även om inget landsting klarar målet att högst 10 procent av de uthämtade recepten till kvinnor 18–79 år ska vara på ciprofloxacin eller norfloxacin.
