Det förslag som regeringen nu skickat till Lagrådet syftar till ökad integritet, självbestämmande och delaktighet för patienterna och överensstämmer i huvudsak med patientmaktsutredaren Johan Assarssons förslag.
Remissen innehåller två förändringar av principiell betydelse jämfört med dagens lagstiftning. Den ena är att det ännu tydligare än i dag framgår att vård inte får ges utan samtycke, såvida det inte finns stöd för det i lag. Samtidigt slås fast att patienter som av något skäl inte kan samtycka ska ges akut vård om deras liv eller hälsa hotas. I dag vilar något så till synes självklart som att ta hand om ett medvetslöst olycksoffer på oklar legal grund, eftersom det saknas ett undantag från regeln att vård alltid ska ges med samtycke.
Utredaren föreslog att även icke akut vård ska kunna ges om beslutsoförmågan är bestående, men på den punkten väljer regeringen att avvakta en pågående utredning som arbetar med frågan.
Rätten till en så kallad »second opinion« stärks genom att man alltid får rätt till en ny bedömning om man lider av en livshotande eller särskilt allvarlig skada eller sjukdom. Det nu gällande tilläggskravet, att det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienter eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet, tas bort.
Den praxis som har funnits sedan ett drygt decennium att patienter kan välja att få offentligt finansierad vård utförd i ett annat landsting blir nu fastställd i lag. Lagregleringen gäller dock bara öppen vård, vilket motiveras med att slutenvården är mer resurskrävande och behöver kunna planeras långsiktigt.
Lagförslaget innehåller också bestämmelser om stärkt rätt till individuellt anpassad information till patienterna samt rätten att välja behandlingsalternativ om det finns flera som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
