Eftersom få läkemedel testas på barn saknar hälften av alla läkemedel i barnsjukvården i Sverige fullgod dokumentation och används »off label«. I stället vilar användningen på erfarenhetskunskap.

En följd är att rekommendationer och rutiner ofta ser olika ut.

– Var som helst i Sverige, om du har två avdelningar som vårdar barn, så har du lite olika sätt att hantera läkemedel, säger Synnöve Lindemalm, barnläkare och klinisk farmakolog, verksam vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Huddinge.

Tillsammans med apotekaren Per Nydert och medarbetare i barnsjukhusets läkemedelsgrupp, har hon tagit initiativ till ePed, en databas som syftar till att samla och sprida den erfarenhet som finns kring läkemedel för barn samt utveckla »best practice«. I dag finns runt 300 substanser i databasen.

Databaser för att samla information om off label-hantering av läkemedel till barn finns bland annat i England och USA. Det som enligt Synnöve Lindemalm är unikt med ePed är att all information om ett läkemedel samlas på ett ställe, inklusive om de förekommit i samband med fel och avvikelser.

– Det händer väldigt mycket när man hanterar läkemedel, det ser man i lex Marior och patientärenden, men det är väldigt sällan någon konkret återkoppling till beslutsstöd.

Dagsfärsk statistik i ePed genereras ur sjukhusets datalager, och annan information håller man ständigt uppdaterad.

– Vi ändrar i informationen varje dag utifrån saker som händer. Om vi exempelvis får information om att det är brist på ett läkemedel kan vi säga »ta det här i stället«.

ePed hjälper dessutom till att undvika ett av de vanligaste misstagen i barnsjukvården. Eftersom barn viktmässigt varierar mycket mer än vuxna är det svårare att omedelbart avgöra om en dosering blivit exempelvis tio gånger för hög.

– Därför har vi byggt in en rimlighetskoll för de mest använda läkemedlen, som säger till om dosen verkar vara för hög eller för låg. Sedan vi införde det har vi haft ytterst få ordinationsfel för de läkemedlen, säger Synnöve Lindemalm.

I dag är ePed tillgängligt via TakeCare i Stockholm, på Gotland och i Falun. I Norrbotten, Västra Götaland och Skåne är det tillgängligt via en webbportal. Man får ofta önskemål från andra håll om att få tillgång till informationen, men hittills har ett problem varit att få täckning för förvaltningskostnaderna. Men nu har alltså 15 miljoner avsatts under två år för att undersöka om systemet kan göras tillgängligt nationellt, efter att Läkarförbundet drivit frågan inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin.

– Inera ska nu göra en förstudie och kartlägga behoven och vad som behöver utvecklas, säger Synnöve Lindemalm.

Även om villkoren är speciella inom barnsjukvården menar hon att denna typ av dynamiska beslutsstöd skulle kunna användas mycket mer inom vården i stort.

– Det borde vara så det fungerar i vården. Vi träffar patienter och anhöriga när vi har gjort fel och ber om ursäkt, men vi vill också kunna säga att det finns en återkoppling till användarna så att det inte händer igen.