– Det blir nu en valfråga om Jämtland vill ha vårdentreprenörer, säger familjeläkaren Hans Boberg, som driver Nya närvården med bas i Hoting i den norra delen av länet.

För tre år sedan öppnade Nya närvården, som idag har läkarmottagningar i Hoting, Strömsund och Hammerdal.

Företaget har ungefär hälften av patienterna i Strömsunds kommun, där problemen med läkarvakanser var stora under många år. I dag är situationen bättre. Nya närvården har sju läkare och har hela tiden haft full bemanning, enligt hans Boberg. Även landstingets hälsocentraler i den norra delen av länet har fler läkare än tidigare.

Sara Sehlstedt, ordförande i Jämtlands läns läkarförening:

– De är ett bra exempel på att både personal och patienter tjänar på att det finns alternativ. Vi skulle behöva en liknande situation i Östersund, där det bara finns landstingsdrivna hälsocentraler, säger 

– Jag förstår inte riktigt hur landstinget tänker med nya regler som riskerar att slå ut privata alternativ och leda till vakanser och höga hyrläkarkostnader även i glesbygd. I Östersund har beroendet av hyrläkare ökat på ett oroväckande sätt.

I de nya hälsovalsreglerna som landstingsmajoriteten i Jämtland – S och  V – är överens om förändras listningsmodellen. Patientens bostadsort och socioekonomiska faktorer kommer att väga tyngre från den 1 januari 2015, vilket ger mer resurser till Östersundsområdet och mindre till glesbygd.

Det politiska tonläget är högt. Oppositionen kallar förändringarna för en chockvåg av nysocialism.

Ann-Marie Johansson, primärvårdsansvarig i den socialdemokratiska landstingsledningen, menar att de nya reglerna skapar ett mer robust system.

– Vi rättar till skevheter och skapar ett mer rättvist system. Det är mer förutsägbart, vilket gynnar både landstingsdrivna och privata hälsocentraler.

– Externa utförare som Nya närvården är mycket värdefulla för vården i Jämtland. Det stämmer inte alls att det nya regelverket är utformat för att missgynna privata alternativ, säger Ann-Marie Johansson.

Nya närvården räknar med att förlora 1,6 miljoner kronor per år i det nya systemet.

– Det är helt okej att lyfta rättvise- och listningsfrågor. Men att det skulle bli förändringar i den här storleksordningen hade vi inte förutsett, säger Hans Boberg.

Kommer Nya närvården att klara sig efter regelförändringarna?

– Vår ambition är att försöka anpassa oss till de nya förutsättningarna. Vi har tagit på oss vårdansvaret för många av Strömsunds kommuns invånare och då ska man inte ge upp i första taget.

Hans Boberg känner minst lika stor oro över landstingets nya möjligheter att förändra hälsovalssystemet varje år – mot som tidigare vart fjärde år.

– Att driva ett företag med osäkerhetsfaktorn att spelreglerna kan ändras årligen är verkligen ingen idealisk situation. Det försvårar planering och hämmar investeringar.

Enligt Ann-Marie Johansson finns dock ingen tanke på årliga revideringar av systemet.

– Nej, det är ett alldeles för omfattande system för att göra ändringar ofta. Det är varken realistiskt eller önskvärt.

I Jämtland finns ytterligare några privata hälsocentraler i glesbygd, i form av kooperativ: i Offerdal, några mil från Östersund, och i Hede i Härjedalens kommun.

Sara Sehlstedt ser ett mönster av att Jämtland läns landsting har en negativ inställning till privat primärvård.

– Tidigare talade landstingsledningen öppet om att man ville mota undan privata etableringar. Nu är ledande politiker mer diplomatiska, men i sak har ingenting ändrats.