Brottslighet vanlig orsak till återkallad legitimation

Brottslighet var den vanligaste anledning till att läkarlegitimationer återkallades förra året. 9 av de 17 läkarna som fick sin legitimation återkallad har dömts för brott, till exempel misshandel och sexuellt utnyttjande. En läkare dömdes till tre års fängelse för mordbrand, bedrägeri och häleri. »Att göra sig skyldig till mordbrand eller annat allmänfarligt brott visar en likgiltighet inför and-ra människors liv, hälsa och egendom som står i direkt motsats till rollen som legitimerad läkare», skriver Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) i beslutet att återkalla legitimationen.

Domstolarna är skyldiga att meddela när en person med yrkeslegitimation döms för ett allvarligt brott. Patientsäkerhetsutredningen uppmärksammade att domstolarna var dåliga på att följa sin underrättelseskyldighet. I den nya lagen tydliggjordes därför att även allvarlig brottslighet som inte har samband med yrkesutövningen ska kunna utgöra grund för återkallelse av legitimation.

Förutom kriminalitet återkallades legitimationer på grund av missbruk, sjukdom eller oskicklighet. En specialist inom kvinnosjukdomar och förlossning blev till exempel av med sin legitimation efter att ha använt sugklocka och tång vid en förlossning på ett sätt som stred mot praxis. Barnet fick så omfattande skador att det dog i förlossningens slutskede. Enligt utredningen var läkaren »fullt medveten om att han avvek från gängse obstetrisk rutin och den egna klinikens riktlinjer«.

När det gäller beslut om prövotider var missbruk den vanligaste orsaken förra året, 7 av de 12 läkarna missbrukade alkohol eller narkotika. En kirurg dök inte upp till sin bakjour. Senare samma dag hittades han på sjukhuset – men som patient. Den kraftigt berusade läkaren hade kommit in i en ambulans. Han hade två gånger tidigare brutit mot behandlingskontrakt som arbetsgivaren upprättat och är dömd för grovt rattfylleri. Under prövotiden ska han lämna urinprov två gånger i månaden, blodprov en gång i månaden samt träffa en psykiater med jämna mellanrum.

En mindre grupp läkare sattes även under prövotid på grund av oskicklighet. En specialist i allmänmedicin anmäldes av primärvården i Skåne efter att flera av hans patienter fått bristande behandling. Läkaren sa själv att han låtit patienterna bestämma vilken undersökning de ville genomföra och låtit dem tolka sina egna röntgensvar. Under prövotiden ska han bland annat fortbilda sig i journalföring och utveckla sin kompetens inom intern- och allmänmedicin. Om han vill fortsätta arbeta under de tre åren, måste han göra det under handledning av en yrkesverksam specialist i allmänmedicin.

Syftet med den treåriga prövotiden är att lägga upp en plan med målet att läkaren ska återgå till sitt arbete igen – men då på ett patientsäkert vis. Inspektionen för vård och omsorg ska kontrollera att planerna följs. Och än så länge verkar de flesta av läkarna göra det.

– Vi har bara fått in ett par anmälningar där tillsynsmyndigheten yrkar på återkallelse av legitimation på grund av att yrkesutövaren inte har följt planen, säger Aud Sjökvist, HSAN:s ordförande.