Dubbelt så många läkare fick prövotid 2013 som 2012. Men sett över en längre tidsperiod har prövotiderna snarare minskat. 

Tre ögonblicksbilder: 

År 2009. 16 läkare blev av med legitimationen, 13 fick prövotid och 12 stycken belades med förbud att skriva ut narkotiska läkemedel efter beslut i HSAN.

År 2011. Patientsäkerhetslagen kom i januari. Ett syfte med lagen var att det skulle bli lättare att upptäcka risk-individer bland den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen.

År 2013. 17 läkare blev av med sin legitimation, 12 fick prövotid och 13 stycken belades med förbud att skriva ut narkotiska läkemedel efter beslut i HSAN.

Läkartidningen har gått igenom Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) beslut om indragna läkarlegitimationer, förskrivningsrätter och utfärdade prövotider mellan 2004 och 2013. Slutsatsen: Det har hittills inte gått att se någon effekt av den nya lagen. Antalet läkare som fått prövotid har snarare blivit mindre. Åren 2004–2010 fick i snitt 10 läkare per år prövotid, 2011–2013 ligger snittet på 8. För antalet indragna läkarlegitimationer syns inte heller någon stor skillnad. I snitt 13 legitimationer per år återkallades 2004–2010, 2011–2013  är siffran 15.

När den nya lagen trädde i kraft försvann varningar och erinran. Återkallade legitimationer och prövotider lyftes i stället fram som centrala åtgärder för att få bort riskindividerna. Nytt var även att en individuell plan ska följas under den treåriga prövotiden. Om planen inte följs, kan legitimationen återkallas.

– Många av dem som fick en disciplinpåföljd tidigare skulle få prövotid. Och det skulle bli lättare att dra in legitimationen om man fortsatte att missköta sig, säger Lars Lundgren som är chefsrådman i Stockholms tingsrätt och ledde Patientsäkerhetsutredningen.

Att antalet prövotider inte har ökat bland läkarna förvånar Lars Lundgren.

– Det borde ge effekt. Det är bara att läsa lagtexten, formellt har ribban sänkts.

Med patientsäkerhetslagen ökade också vårdgivarnas ansvar. De är skyldiga att larma IVO, Inspektionen för vård och omsorg (som tog över tillsynsansvaret från Socialstyrelsen sommaren 2013) om anställda som kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Och IVO ska se till att de verkligen gör det.

Enligt HSAN:s ordförande Aud Sjökvist har varken vårdgivarna, Socialstyrelsen eller IVO blivit bättre på att hitta riskindivider. Däremot upplever hon att det har blivit vanligare att apoteken och domstolarna larmar. I och med patientsäkerhetslagen blev apotekspersonal skyldig att höra av sig till IVO när en läkare skriver ut läkemedel på ett sätt som strider mot praxis. Och brottslighet ligger bakom allt fler prövotidsbeslut och återkallade legitimationer, enligt HSAN. Hälften av läkarna som blev av med sina legitimationer förra året har blivit dömda för brott (se ne-dan).

Att lagen inte fått större effekt tror Aud Sjökvist beror på att implementeringstiden varit för kort.

– Lagen innebar ett helt nytt sätt att tänka och det är inget som man får till i en handvändning. Ute i vården pågår ett stort patientsäkerhetsarbete, men jag tror väldigt många är så inriktade på framtiden att de glömmer här och nu.

Katarina Lagerstedt håller med. Hon är avdelningschef för IVO:s avdelning Nord och sitter i myndighetens ledningsgrupp.

– Jag tror att det alltid dröjer lite innan man hittar de nya formerna att arbeta med patientsäkerhetsfrågor när en ny lagstiftning kommer.

Hon tror att det finns en underrapportering i dag.

– Vi får ju in en hel del anmälningar. Men jag tror säkert att vi skulle kunna få in fler med hjälp av ökad dialog och uppföljning.

Hur granskar ni att vårdgivarna uppfyller sitt ansvar?

– I samband med att vi gör tillsyn följer vi upp hur anmälningsskyldigheter sköts, hur ledningssystemet fungerar och hur man säkerställer god vård och omsorg. Och i det ligger även att identifiera riskindivider och vidta åtgärder, säger Katarina Lagerstedt.

Enligt henne skiftar kunskapen om patientsäkerhetslagen mycket bland vårdgivarna. På en del arbetsplatser är kunskaperna väldigt goda, på andra är de bristfälliga.

Vad gör ni för att öka kunskapen?

– Vi har haft dialogmöten med verksamhetsföreträdare under hösten och det kommer bli en fortsättning på det. Vi är fortfarande i uppstarten med vårt informationsarbete. Nu håller vi till exempel på att titta på vilken information som ska ligga på vår externa webb.

Återkallade läkarlegitimationer 

Innan lagen kom: 13   Efter lagens ikraftträdande: 15

Begränsad/indragen förskrivningsrätt

Innan lagen kom: 10    Efter lagens  ikraftträdande: 12

Antal läkare som fått prövotid

Innan lagen kom: 10    Efter lagens  ikraftträdande: 8

(Siffrorna anger genomsnitt/år. Innan lagen kom gäller 2004–2010, efter lagens inträde gäller 2011–2013.)

 

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen ersatte i januari 2011 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Hälso- och sjukvården och de som arbetar inom den står under IVO:s tillsyn. IVO ska granska att vårdföretagen bedriver ett tillräckligt säkert och systematiskt patientsäkerhetsarbete. 

Paragraf 7 i lagens tredje kapitel, som reglerar vårdgivarens skyldigheter, säger att vårdgivare så snabbt som möjligt ska göra en anmälan till IVO om de misstänker att en anställd kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. IVO är i sin tur skyldig att anmäla riskindivider till HSAN. HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar anmälningarna och kan besluta om prövotid, återkalla legitimationer eller begränsa/återkalla förskrivningsrätter.

 

Läs även:

154 ärenden hos vårdåklagare – bara handfull till åtal

Brottslighet vanlig orsak till återkallad legitimation