– Vi har bestämt att inte driva frågan själva men är öppna för en sådan lösning om man inte kan säkerställa fortbildningen på annat sätt, säger Karin Träff Nordström, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen, DLF, tycker att det finns fördelar med att göra fortbildningen obligatorisk.

– Det kan vara bra med ett tvingande system. Det skulle vara ett sätt att upprätthålla din stämpel som specialist i allmänmedicin. Det handlar om jämlikhet,  kvalitet och patientsäkerhet i primärvård.  

SFAM har i en utredning nyligen förslagit hur fortbildning för allmänläkare skulle kunna struktureras. Tanken är att läkarna genom att delta i fortbildningsaktivitet ska samla poäng, som i Norge. 

– Vi tycker att den norska modellen är väldigt bra för att den lyfter fram alla möjliga sorters fortbildnings- och kompetensutveckling för allmänläkare, inte bara kurser, säger Karin Träff Nordström.

Inom ramen för sin fortbildningsmodul planerar SFAM att inrätta ett särskilt kurs- och konferenskansli, som bland annat ska tillhandahålla en katalog över aktuella kurser, både sådana som SFAM själv arrangerar och andra. Kurskansliet ska också certifiera och poängsätta fortbildningsaktiviteter för allmänläkarna. 

Ove Andersson tycker att SFAM:s utredning är gedigen och att förslaget är en bra grund att arbeta vidare utifrån.

– Det är ett allmänmedicinskt förslag utifrån allmänmedicinska behov. Det viktigaste är att professionen äger frågan om hur fortbildning ska organisera och utvärderas. Och vad den ska innehålla.

SFAM:s modell är tänkt att, till skillnad från den norska, bygga på frivillighet.

– Men systemet skulle kunna utgöra basen i en recertifiering om vi kommer dit. Det höjs ju fler och fler röster för att det kanske är nödvändigt, säger Karin Träff Nordström. 

Men hon hoppas att SFAM:s modell stimulerar till en sådan grad av frivillighet att obligatorium inte behövs. 

– Vi kan rapportera in till våra landsting att vi fortbildar oss, men helst inte så att specialistbeviset ryker om du inte har gjort det. Och skulle det bli krav på recertifiering så kan man ju inte ha det bara för allmänläkare, utan måste titta på det för all legitimerad personal.

Eva Engström, ordförande i Läkarförbundets delegation för forskning och utveckling, UFO, är emot idén om recertifiering.

– Det måste finnas incitament för fortbildning, men inte sanktioner i form av ett förlorat specialistbevis, utan snarare belöningsinstrument.

– En positiv lärandemiljö måste också bereda väg för fortbildning. Det gör arbetsplatsen attraktiv och är en konkurrensfördel.

Läkarförbundet har sedan flera år lyft fram fortbildningen som en de viktigaste medlemsfrågorna. Eva Engström är glad att diskussionen om fortbildning tagit sådan fart det senaste året.

– Man sätter ämnet på agendan, får med det i verksamhetsplaner och sätter mätbara mål som gäller fortbildning.

Karin Träff Norström tycker att SFAM:s förslag till fortbildningsmodul lätt kan »klocka in« i Läkarförbundets »Fortbildning i dialog« och idén om rankning (http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/01/Rankning-ska-ge-skjuts-at-fortbildningen/http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/05/Fortbildning-mer-an-en-rattighet/http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/11/Professionen-maste-ta-ansvar-for-fortbildningen/).

– Det kommer vi se till att det gör. Även om vi går i lite olika spår och i lite olika takt så kommer vi att ha en dialog med Läkarförbundet så att vi inte går i otakt i alla fall, och inte åt olika håll. 

SFAM och UFO är eniga om att obligatorisk fortbildning för att få behålla specialistbeviset – recertifiering – är en administrativt krånglig och dyr väg att gå.

– Man måste också ha klart för sig vad man skulle göra med dem som inte når målen, säger Eva Engström. 

Karin Träff Nordström fyller på:

– Vad händer om man blir av med specialistbeviset? Kan man få igen det? Hur skulle det gå för en sådan som mig som inte jobbar kliniskt? Det blir väldigt mycket mer än bara fortbildning om man ska koppla diskussionen till specialistbeviset och just nu är det viktigaste att försöka stärka själva fortbildningen.

För att finansiera uppbyggnaden av sin fortbildningsmodul har SFAM sökt tre miljoner kronor från den statliga satsningen på förbättrad vård av kroniskt sjuka. 

– Vi är en ideell förening som inte har jättemycket pengar och det kostar att bygga upp de här delarna och att forma ett kansli. 

– Nästan allt vi gör i primärvården är kopplat till det som finns i kronikersatsningen. Så det kändes rätt naturligt.

Karin Träff Nordström skulle bli förvånad om SFAM inte fick några pengar från staten, men säger också att SFAM:s fortbildningssatsning inte står och faller med ett eventuellt bidrag. 

– Nej, då får vi se vad vi kan hitta för annan typ av finansiering, vad kan vi ta från den egna kistbotten, och vad vi kan låna. Jag är helt övertygad om att vi kommer att bygga upp det här, men det kommer ju att ta längre tid om vi inte får så mycket pengar.

I mitten av februari väntas besked om SFAM får ekonomiskt bidrag från staten.

Läs även
Storbritannien: Revalidering vart femte år för att få behålla licensen
Norge: Läkare kan förlora kvarts miljon om året på att skippa fortbildning