Problembilden som ligger bakom granskningen är att statliga myndigheter inte utbyter producentoberoende information om läkemedel tillräckligt effektivt. Det gör att läkares tillgång till relevant kunskap blir sämre, vilket gör det svårare att fatta rätt beslut om vilket läkemedel som är mest lämpat för en specifik patient. I förlängningen ökar det risken för vårdskador.

Förutom att staten bör underlätta en transparent informationshantering kring läkemedel bör statens insatser enligt Riksrevisionen också vägledas av försiktighetsprincipen, eftersom kunskapen om nya läkemedel ofta är begränsad när de godkänns för marknadsintroduktion.