Samförstånd kring nätjournaler ska ge mer patientnytta

Sedan mitten av januari har åtta patienter vid hematologimottagningen på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm möjlighet att komma åt uppgifter ur sin journal hemifrån via nätet. Patienterna är testpiloter inför den lansering av nätjournaler på bred front som planeras i Stockholms läns landsting (SLL), först på hela S:t Göran till hösten och därefter i hela landstinget under 2015.

Piloten görs på S:t Göran eftersom sjukhuset använder Cosmic, som tekniskt sett är bättre anpassat för journal på nätet än TakeCare. För ungefär ett år sedan fick man frågan från landstinget om det fanns någon klinik som var intresserad av att pröva nätjournaler i liten skala.

Fredrik Sjöö, överläkare i hematologi och chef för internmedicinska sektionen, har tidigare tagit fram en hematologi-app för att informera sina patienter. Han tyckte att journalprojektet lät spännande.

– Jag jobbar mycket med patienter som har allvarliga livslånga sjukdomar med flera alternativa behandlingsmöjligheter. Då är det naturligt att man är intresserad av hur man informerar patienter. För att delta i beslut krävs att patienten förstår innebörden av olika val, och det är ofta svårt att veta vad en patient har uppfattat och tagit till sig.

Till skillnad från många andra läkare, som tvivlar på att nätjournaler tillför någon patientnytta, ser Fredrik Sjöö klara fördelar med att patienterna får tillgång till journalerna.

– För patienter som kommer på ett enda besök och får en behandling, och sedan händer inget mer, kanske behovet inte är så stort. Men för mina patienter som ofta har livslånga diagnoser, där det är mycket information och där det går långt mellan besöken, tror jag att det kan vara värdefullt att kunna se vad vi bestämde vid förra besöket.

Rent tekniskt har Stockholm valt en annan väg än Uppsala, med en egenutvecklad plattform och ett särskilt gränssnitt där vårdtillfällena presenteras på en tidslinje. Men även när det gäller dialogen med läkarna är skillnaden stor jämfört med det konfliktfyllda införandet i Uppsala. Både Stockholms läkarförening och Fredrik Sjöö vittnar om att det funnits en tydlig vilja från landstinget att förankra införandet hos läkare och annan personal.

– Vi har haft en väldigt bra dialog med förvaltningen på landstinget och med IT-gruppen på sjukhuset, som vi haft ett väldigt tätt samarbete med.

Fredrik Sjöö menar att det är en förutsättning att involvera läkarkåren om intentionerna med nätjournalerna ska förverkligas.

– Det är ju jag som doktor som ska göra reklam för det och säga »du kan titta på det här i din nätjournal«. Annars kommer det inte att fungera som ett sätt att öka delaktigheten utan blir bara ett kontrollverktyg.

Den stora tvistefrågan när det gäller nätjournaler är vilken information som ska läggas ut. Fredrik Sjöö berättar att man i diskussionen om vad som ska publiceras utgått från syftet med nätjournalerna.

– Syftet är att det ska vara ett hjälpmedel för att göra patienterna mer informerade och delaktiga. Den information som publiceras är vald utifrån vad patienterna kan ha intresse av.

Det som publiceras i pilotprojektet är information som rör patientens interaktion med vården, som mottagningsanteckningar, telefonkontakter och in- och utskrivningsanteckningar.

Daganteckningar publice­ras däremot inte, och i inledningsskedet inte heller provsvar.

– I och med att daganteckningar inte publiceras behövs ingen skuggjournal där man skriver tidiga hypoteser.

Till skillnad från i Uppsala har man hittills valt att inte lägga ut osignerade journalanteckningar. Det har varit ett av läkarföreningens vik­tigaste krav i diskussioner­na med landstinget, och för Fredrik Sjöö var det ett ­absolut villkor för att delta.

– Jag vill veta att det som skickas iväg är riktigt och rätt och inte hamna i situationen att rena felskrivningar går ut. Jag har också frågat mina patienter och de tycker att det är rimligt.

Om landstinget väljer det alternativet även när nätjournalerna införs brett återstår att se.

– Men det verkar som man har tagit till sig det, och mycket talar för att man väljer den linjen, tror Fredrik Sjöö.

När det gäller den ökade delaktigheten som nätjournalerna ska bidra till tycker han sig redan ha sett effekter.

– Jag har märkt hur patienterna är med mer i diskussioner och resonemang. Jag hoppas att det blir lite bättre behandling när de har bättre möjligheter att själva tänka över och ta ställning till olika behandlingsalternativ.

Ännu bättre tror han att det blir med de tilläggstjänster som planeras i anslutning till nätjournalerna.

– Jag hoppas mycket på möjligheten att skicka frågor och svar i stället för att ha telefontider som båda parter måste passa. Man kommer också att kunna erbjuda ordlistor och sjukdomsinformation och kanske kontakt med patientföreningar. Det blir en mötesplats för patienter och personal.

Att dialogen varit bättre hind­rar inte att nätjournalerna väcker många tankar bland läkarna. Fredrik Sjöö berättar att det har varit mycket diskussioner inom sektionen kring vad det betyder när patienterna får direktåtkomst till journalerna, till exempel om man måste skriva på ett annat sätt och om man kan tvingas förklara vad andra kollegor har skrivit.

– Däremot har det inte generellt varit någon större oro.

Så det går att införa nätjournaler utan att reta upp halva läkarkåren?

– Ja, det är som när man inför nya journalsystem, det går att göra på bra och dåliga sätt.