I går, måndag, vittnade förlossningsläkaren själv i Eksjö tingsrätt. Han började, enligt sin advokat Ulrika Borg, med att i nästan en timme beskriva hur en förlossning går till och sedan lika länge berätta om den specifika förlossning som rättegången gäller.
– Min klient har varit detaljerad och pedagogisk i sin framställan, säger försvarsadvokaten Ulrika Borg.
Hon påpekar att det har varit en extrem anspänning för förlossningsläkaren, som egentligen skulle ha vittnat redan i onsdags. Då avbröts rättegången eftersom åklagaren blev akut sjuk.
– Han hade laddat för detta inför förra veckan. Så detta blev nästan en ännu värre väntan. Men han klarade det utmärkt, och jag hoppas att rätten tog till sig hans beskrivning.
Åklagaren Stefan Edwardson förhörde sedan förlossningsläkaren. Enligt försvarsadvokaten var frågorna främst inriktade mot vem som egentligen har ansvaret under en förlossning och vilken uppfattning förlossningsläkaren har om riktlinjer som finns kring användandet av sugklocka. Förlossningsläkaren har enligt Sveriges radio, P4 Jönköping, svarat att det var han själv som var ansvarig för den aktuella förlossningen och att han kände till det lokala PM som anger att maxtiden för vakuumextraktion är 25 minuter inklusive anläggningstid. Där står också att fosterhuvudet bör vara framfött på 3–5 dragningar. I det aktuella fallet pågick proceduren i cirka en timme och nio dragningar inklusive två klocksläpp.
– Men han menar att man måste titta på riktlinjerna utifrån flera perspektiv och anpassa sig till det enskilda fallet, säger försvarsadvokaten Ulrika Borg och fortsätter:
– Det fanns enligt min klient inte någon risk för syrebrist, och han bedömde att det var bäst att fortsätta med sugklockan. Han gjorde en riskövervägning i samband med varje värk för att se om barnet mådde bra och följde med i dragningarna.
– Risken både för barnet och mamman måste sammanvägas, även om det är två olika individer. Och när det stod på bäckenbotten bedömde jag att nu är det ändå sammanvägt mindre risk att fortsätta med sugklockan och förlösa huvudet och få ut barnet den vanliga vägen, än att göra ett kejsarsnitt akut, eller urakut till och med, som vi säger när man anser att det är bråttom ordentligt, säger förlossningsläkaren själv i en ljudupptagning som P4 Jönköping har gjort från rättegången.
När försvarsadvokaten frågade ut sin klient ville hon fokusera på hur riskbedömningen såg ut i den specifika förlossningen.
Förlossningsläkaren är också åtalad för vållande till kroppsskada, med anledning av de komplicerade skador som mamman fick i samband med förlossningen. Ulrika Borg påpekar att de skadorna har uppstått i en nödsituation där förlossningsläkarens fokus låg på att rädda barnet.
Bakgrund
Läkaren är 67 år och sedan 1979 specialist i obstetrik och gynekologi. I det aktuella fallet, i maj 2011, förlöste han en förstföderska med sugklocka och tång. Barnet dog i samband med förlossningen och mamman skadades svårt i underlivet. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har återkallat läkarens legitimation utifrån samma händelse men beslutet är överklagat till förvaltningsrätten i Stockholm. Den aktuella läkaren gick i pension för ett par år sedan. Då hade han inte varit i tjänst på det aktuella sjukhuset sedan oktober 2011 och inte deltagit i förlossningsarbetet sedan samma sommar.
I september 2011 anmälde föräldrarna via sin advokat Sture Larsson läkaren till åklagare. Brottsrubriceringen var vållande till annans död och vållande till kroppsskada på modern. Föräldrarna hade tidigare själv gjort en polisanmälan, men samma åklagare lade ned den förundersökningen som gällde tjänstefel.
Under gårdagen förhördes också Ulf Hansson, docent i obstetrik och gynekologi, i rätten. Han är ett av två vetenskapliga råd som bistått Socialstyrelsen i de utredningar som myndigheten gjort om händelsen. Ulf Hansson och Socialstyrelsen anser att förlossningsläkaren inte handlade i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet när han frångick PM om vakuumextraktion. När barnets huvud var framfött efter nio dragningar och två klocksläpp lades tänger, och efter två dragningar kunde barnets huvud födas fram; förlossningen komplicerades ytterligare av att barnets skuldror då satt fast. Det berodde enligt förlossningsläkaren på en cervixkramp, medan Ulf Hansson menade att det uppstod en avancerad skulderdystoci.
– Min klient är av uppfattningen att det inte har gjort det, utan att det har varit en cervixdystoci. Cervix har krampat runt barnets hals och hindrat nedträngningen av axlarna. Men axlarna har inte hakat i bäckenbenet eller någon annanstans.
Risken för skulderdystoci ökar vid förlossning med sugklocka. Ulrika Borg påpekar att risken för cervixkramp inte ökar när vakuumextration används.
Hon säger att det faktum att förlossningen kunde slutföras 18 minuter efter det att huvudet fötts fram, i och med att läkaren klippte upp cervix, talar för att barnet inte har suttit fast i någon bendel.
Huruvida det förelåg skulderdystoci eller cervixspasm är enligt försvarsadvokaten en kärnfråga för förlossningsläkaren. Om tingsrätten skulle gå på åklagarens linje och anse att läkarens sätt att hantera sugklockan strider mot praxis, måste åklagaren, enligt Ulrika Borg, därtill kunna bevisa att det var just en förväntad komplikation – skulderdystoci – som inträffade för att förlossningsläkaren ska kunna sägas ha varit oaktsam.
– Men hans uppfattning är att det som händer inte är kopplat till hanteringen av sugklockan, säger Ulrika Borg och fortsätter:
– En cervixkramp, det är så oförutsebart att man inte ska behöva kalkylera med det och det gjorde inte heller min klient. Det var helt oväntat, säger Ulrika Borg.
Åklagaren Stefan Edwardson har inte gått att nå för kommentar och Ulf Hansson har avböjt att i nuläget kommentera ytterligare.
Läs även:
Man kan få beröringsskräck
Rättegång mot förlossningsläkare inleds
Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
Brottslighet vanlig orsak till återkallad legitimation
