– Reformerna har gjort ett positivt avtryck när det gäller tillgänglighet, men det finns ett fortsatt behov av att följa upp och utveckla dem, säger Vårdanalys chef Fredrik Lennartsson.

Myndigheten har på regeringens uppdrag granskat hur apoteksomregleringen, vårdvalet, vårdgarantin och kömiljarden har påverkat tillgängligheten för patienter och befolkning. Resultatet presenteras nu i rapporten »Låt den rätte komma in«.

Cirka 170 nya vårdcentraler har tillkommit – en ökning på 17 procent – sedan vårdvalet infördes.  I dag kan 99 procent av befolkningen ta sig till en vårdcentral efter en bilfärd på 20 minuter. Antalet patientbesök inom primärvården har också ökat totalt sett, men enligt Vårdanalys har det inte avlastat specialistsjukvården. 

– Besöken verkar ha ökat i de flesta grupperna, men vi ser vissa indikationer på att ökningen varierar efter socioekonomi och vårdtyngd, säger utredaren Hanna Sjöberg. 

Antalet läkarbesök för vårdtunga grupper verkar exempelvis inte ha ökat lika mycket som för befolkningen i allmänhet.

Hanna Sjöberg konstaterar att patienternas ställning har stärkts de senaste åren, men att kraven på den enskilda patienten samtidigt har blivit större.

– Flera av reformerna förutsätter viss förmåga att göra informerade val.

Det finns stora skillnader mellan landstingen, bland annat beroende på hur vårdvalssystemen är utformade. Det finns även geografiska skillnader. Glesbygdsbefolkningen har haft ganska liten eller ingen nytta alls av vårdvalet, eftersom de flesta av de nya vårdcentralerna har öppnat i tätorter.

Ett annat problem är bristen på kontinuitet inom primärvården. Få patienter har en fast läkarkontakt, ungefär 55 procent. En låg siffra jämfört med andra länder. En stor andel patienter säger att de hellre skulle vilja välja läkare än vårdcentral. 

 – Den stora utmaningen som vi ser det är kontinuitet och samordning av vården, särskilt för dem med omfattande vårdbehov och störst behov av kontinuitet. Vi ser att en nära relation mellan patienten och läkaren har ett positivt resultat på hälso- och sjukvården, säger Hanna Sjöberg.

Vårdanalys vill därför att landstingen ska tydliggöra primärvårdens ansvar när det gäller koordinering och kontinuitet.

Väntetiderna minskade när kömiljarden och vårdvalet infördes, men efter 2010 har de legat på en relativt stabil – om än lägre nivå. Även här är skillnaden stor mellan olika landsting. I Halland och Gotland får nästan alla patienter träffa en läkare inom primärvården inom en vecka, medan var femte patient får vänta längre än sju dagar i Dalarna.

Inom den specialiserade vården har väntetiderna också kortats. Cirka 90 procent får hjälp inom tidsgränsen. Bland patienterna är kunskapen om vårdgarantin god, men många upplever att de inte får tillräcklig information när de hamnar i en situation där vårdgarantin blir aktuell.

För att minska risken för eventuella medicinska undanträngningseffekter föreslår Vårdanalys att en kortare vårdgaranti införs för mer brådskande diagnoser, en modell som redan finns i Danmark och Norge. Dessutom bör vårdgarantin omfatta hela vårdkedjan – från det första besöket till återbesöket.

Sedan apoteksomregleringen har 368 nya apotek öppnat, en ökning med 40 procent. Det har blivit betydligt enklare att få tag på receptfria läkemedel och apotekens öppettider har blivit generösare. Men en stor del av de nya apoteken har öppnat i storstäder och andra tätbefolkade områden där tillgängligheten redan innan reformen var god, konstaterar Vårdanalys. Och det verkar ha blivit svårare att få tag på receptbelagda läkemedel.

– Samtidigt som tillgängligheten har ökat upplever många kunder att man inte får ut läkemedlet vid det första besöket, säger Hanna Sjöberg.

Vårdanalys tror att ett ökat användande av apotekens internet- och telefontjänster kan vara en lösning.

Det finns också indikationer på att den ökade tillgängligheten av receptfria läkemedel har lett till negativa konsekvenser. Ett exempel är att antalet misstänkta paracetamolförgiftningar har ökat de senaste åren.

Farmaceuternas kompetens kan också användas bättre, enligt Vårdanalys.

– Kanske kan man använda den farmaceutiska komptensen närmare vårdkedjan och inte bara på apoteken, säger Hanna Sjöberg. 

Vårdanalys bedömning i korthet

  • Reformerna har lett till bättre tillgänglighet för en majoritet av befolkningen, men för en del grupper har förbättringarna varit små eller obefintliga.
  • Reformerna syftar till att stärka patienternas ställning – men kräver att patienten kan utnyttja möjligheterna.
  • Reformerna har inte lett till några nya stora innovationer eller sätt att organisera vården på i syfte att förbättra tillgängligheten.
  • Ekonomiska incitament som kömiljarden har givit positiva resultat, men ökar risken för negativa sidoeffekter.

Vårdanalys förslag

  • Regeringen bör överväga en differentierad vårdgaranti utifrån behov och låta den omfatta en större del av vårdkedjan, från första besök till återbesök. 
  • Regeringen bör följa upp och undersöka hur apoteksmarknaden fungerar.
  • Landstingen bör bli bättre på att ta ansvar för kontinuitet och koordinering, särskilt för patienter med omfattande eller särskilda vårdbehov.
  • Regeringen bör utveckla registerdata på vissa prioriterade områden. Bland annat nämns statistik över vårdgivarnas bemanningssituation och prestationer och kvalitet i primärvården.
  • Regeringen och landstingen bör göra det lättare att utveckla innovativa lösningar som kan öka tillgängligheten. Här nämns till exempel tekniska hjälpmedel och ny kommunikationsteknik som gör det möjligt för patienter att bli mer delaktiga i vården.

De tre reformerna

  • Apoteksomregleringen. I juli 2009 avvecklades det statliga apoteksmonopolet. I november samma år blev det tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apoteken.
  • Vårdvalsreformen. Januari 2010 blev det obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem inom primärvården.
  • Vårdgarantin och kömiljarden. 1992 infördes den första vårdgarantin i Sverige. I juli 2010 blev den nationella vårdgarantin lag. Tidsgränserna är 0 dagar för kontakt med primärvården, 7 dagar för besök i primärvården samt 90 dagar till besök i specialistvården efter remiss och 90 dagar till påbörjad behandling. 2009 infördes Kömiljarden, en prestationsbaserad ersättning till landstingen som fördelas efter hur väl de uppfyller vårdgarantin.