Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet.

Marie Wedin kom i kontakt med begreppet New public management, NPM, för fem–sex år sedan, när hon läste en bok i ämnet och skrev en ledare om det i tidningen Sjukhusläkaren. I dag ser hon utveckligen av NPM och dess avigsidor som en process som har pågått i tio år eller längre:

– Det är en gradvis framväxande frustration över att siffror i sig blir mål, som antalet blåsprov för poliser eller hur många minuter det tar för läkare att svara i telefon. Vi ifrågasätter alltför sällan om de nyckeltal vi förlitar oss på verkligen är tillförlitliga och relevanta.

– Förut var det en överläkare som hade ansvar för verksamheten, och styrde efter de mål som hon eller han ansåg vara viktiga. Men nu sätts målen i form av nyckeltal betydligt högre upp i organisationen, där man egentligen inte förstår vad vården har för syfte.

Den här utvecklingen gäller flera yrkesgrupper, och i juni förra året publicerade DN Debatt en uppmärksammad artikel om detta, skriven av Marie Wedin tillsammans med ordförandena i Polisförbundet och Lärarnas riksförbund. Rubriken var »Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller«.

Läkarförbundet har inte som organisation ställt sig bakom Läkaruppropet, utan var och en avgör om man vill skriva på. Marie Wedin har valt att inte göra det, bland annat med hänvisning till sin roll som ordförande. Hon har också ställt sig kallsinnig till förslag om att bilda en ny tankesmedja för att analysera styrningen av sjukvården:

– Vi har redan de tankesmedjor vi behöver, säger hon och syftar på de föreningar och utskott som finns inom Läkarförbundet. Ett undantag är dock att man kommer att vara med i ett samarbete med tankesmedjan Leading Health Care, som är grundad av Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är för att de kan ekonomiperspektivet som inte vi behärskar, säger Marie Wedin.