Med hjälp ett nyupprättat register hos Försäkringskassan har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) studerat läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen. Det visade sig då bland annat att Försäkringskassan i stor utsträckning gör samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren har angett i det första läkarintyget i ett sjukfall. Av de cirka 98 procent som beviljas sjukpenning får drygt 98 procent samma sjukskrivningsgrad som läkaren angett. De flesta har också sjukpenning så länge som läkaren har sjukskrivit dem, drygt fyra av fem går tillbaka till jobbet samma dag som ett läkarintyg upphör att gälla.
Personer som är sjukskrivna för psykiska sjukdomar är klart underrepresenterade både bland dem som avslutar ett sjukfall i förtid och bland dem som återgår partiellt i förtid.
De med psykiska sjukdomar har också en jämförelsevis kort sjukskrivningstid i det första läkarintyget, men i genomsnitt en lång sjukfallslängd. Personer som är sjukskrivna för skador och förgiftningar har i stället en jämförelsevis lång sjukskrivningstid i det första läkarintyget, men i genomsnitt en kort sjukfallslängd. Dessa resultat kan enligt ISF bland annat indikera att läkare har lättare att bedöma hur länge personer med skador och förgiftningar behöver vara sjukskrivna än personer med psykiska sjukdomar.
Undersökningen visar också att läkare sjukskriver män längre tid än kvinnor i det första läkarintyget i ett sjukfall för samtliga vanliga diagnoser. Skillnaden är i genomsnitt tre dagar och kvarstår när man tar hänsyn till skillnader i bakomliggande faktorer som yrke och inkomst.
Bland dem som är sjukskrivna längre än ett år sker ofta en ändring av huvuddiagnosen under tiden. Detta kan enligt ISF ge en missvisande bild på individnivå eftersom huvuddiagnosen vid sjukfallets start oftast är den som används vid analys av sjukskrivningsorsak.
