Jessica Åhlin, distriktsläkare i Vännäs

– Jag tycker egentligen inte att det är särskilt kontroversiellt. Men det blir väldigt kontroversiellt i och med att rasism är en så laddad fråga just nu. Jag har aldrig hört någon kommentera någon annan knapp tidigare.

Det säger Jessica Åhlin, distriktsläkare i Vännäs i Västerbotten. Hon var en av de landstingsanställda som kritiserade sjukhusledningen i Umeå efter Jimmie Åkessons (SD) besök på en geriatrisk avdelning där. När SD-ledaren några veckor senare skulle besöka akuten i Malmö togs rockknappar med texten »Vårdpersonal mot rasism« fram av en grupp ur personalen. Det gillades inte av sjukhusledningen. Först uppfattade många det som att sjukhusledningen hotade med att utdela varningar om knappen bars, men det modifierades senare i ett pressmeddelande där chefen för Skånes universitetssjukhus, SUS, Jan Eriksson, kom med följande uttalande:

»Ingen kommer varnas som burit pins mot rasism i samband med Sverigedemokraternas besök. Den missuppfattningen bygger på att jag i media svarade på en fråga om vilka åtgärder en arbetsgivare rent formellt kan vidta om en medarbetare inte följer de regler som finns på arbetsplatsen. Det finns inga tankar på sådana åtgärder i det här fallet.«

Enligt diskrimineringslagen 2008:567 är diskriminering, till exempel på grund av etnisk tillhörighet inklusive hudfärg, förbjuden i hälso- och sjukvården. Kan man då säga att det är en politisk åsikt att vara emot rasism?

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, säger att oavsett om man vill det eller inte blir det politiskt eftersom det uppenbarligen finns rasister.

– Man hade ju hoppats att det inte skulle behöva vara en politisk åsikt, utan en självklarhet, att inte vara rasist. Men det blir lite poänglöst om man har en knapp med budskapet att jag stödjer den svenska lagen.

Men Jessica Åhlin tycker inte alls att det skulle vara poänglöst, tvärtom behöver vi påminnas om innehållet i lagen menar hon.

– Det sker ju diskriminering på daglig basis i bland annat vården. Där behandlas folk olika, både som patienter och som anställda, av anställda och av varandra, utifrån kön, men också på grund av etnisk tillhörighet eller språkkunskaper. Och det är något som Sverigedemokraterna vill förstärka när de till exempel vill ta bort stödet för tolkhjälp. Det är en utveckling som inte alls är önskvärd och då är det oerhört viktigt att säga ifrån.

Men Thomas Flodin tycker att vården ska respekteras som en politiskt neutral zon.

– Knappar med politiskt eller religiöst innehåll hör inte hemma i vården Det finns andra arenor eller sammanhang där man kan torgföra sina politiska åsikter men man ska inte skylta med dem på sina yrkeskläder i vården. Det spelar ingen roll om det är en politisk åsikt som är sympatisk eller osympatisk.

Thomas Flodin påminner också om att läkare och andra yrkesgrupper i vården också har ett etiskt regelverk. I Läkarförbundets etiska regler står bland annat att läkaren aldrig ska frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.

– Så det är lite sorgligt att det finns ett behov av att markera att man är mot rasism eller diskriminering. Patienter ska inte behöva leta efter vårdpersonal som bär en knapp där det står »jag inte är rasist«. Ska man i så fall tro att de som inte har knappar är av en annan åsikt?

Thomas Flodin tror också att om en patient tillhör just ett sådan politiskt parti som någon i personalen tar avstånd ifrån via sin rockknapp, så kan patienten oroa sig för att inte få samma vård som alla andra.

– Också rasister har rätt till vård på lika villkor precis som alla andra. Däri ligger utmaningen i yrkesetiken; att inte diskriminera någon. Sedan kan man tycka att en person är sympatisk eller osympatisk, men det får aldrig betyda att man behandlar den personen sämre eller prioriterar ner den patienten. Det medicinska behovet är överordnat, säger han.

Men Jessica Åhlin är av motsatt uppfattning

– Även en Sverigedemokrat borde kunna känna att här är en människa som inte diskriminerar någon, av en sådan knapp. Vara ännu mer säker på att få lika behandling som alla andra utifrån sina medicinska behov.

Thomas Flodin säger att egentligen kan alla slags knappar, märken och dekaler vara problematiska, till och med de som till exempel visar stöd för forskningen mot någon sjukdom.

– Ja, hur ska man värdera dem som har respektive inte har knappar? Är de bättre eller sämre? Jag tycker att man bör hålla vården så knappfri som möjligt. Det kan uppstå tolkningssituationer. Man ska inte utsätta patienten för behov av att tolka symboler på personalens kläder.

Göran Söderlöf, arbetsrättsjurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger att SKL centralt inte har haft anledning att ägna någon tid åt saken.

– Men om du frågar mig så tycker jag att det kan vara klokt att ha en begränsande attityd från arbetsgivaren vad gäller knappar och annat som visar på politiskt hemvist, om det kan uppfattas som obehagligt av kolleger eller brukare/patienter.

Och Göran Söderlöf understryker att när det gäller politikerbesök och knappar med budskap så är det upp till arbetsgivaren att besluta om.

– Man kan ha det som en ensidig arbetsgivarföreskrift, en ordningsföreskrift, säger han.

SKL har inte utfärdat några centrala riktlinjer i frågan, utan det är upp till varje arbetsgivare att hantera saken. Göran Söderlöf känner inte till om någon arbetsgivare verkligen har utfärdat en ordningsföreskrift.

Anna-Lena Boive, pressansvarig på SUS, meddelar i ett e-brev till Läkartidningen, att SUS inte har någon formell ordningsföreskrift eller skriftlig rutin för pins, knappar och broscher på arbetskläder.

Däremot finns ett generellt ställningstagande att sjukhuskläderna inte ska användas »som anslagstavla för olika åsikter, oavsett hur välmenande de är«.

»Som vårdsökande ska du kunna känna att SUS medarbetare har fokus på dig och din hälsa, inte på olika budskap som de vill föra fram, hur behjärtansvärda budskapen än är«, skriver Anna-Lena Boive.

Hon menar att SUS arbetskläder i sig är en tillräcklig signal om att personalen står för Region Skånes värderingar, som inkluderar likabehandling.

Jessica Åhlin håller inte alls med om det resonemanget.

– En sådan här knapp kan vara en jättebra symbol som förstärker det centrala och viktiga i hälso- och sjukvårdslagen och i sjukhusets likabehandlingsplan. I Västerbottens likabehandlingsplan står till exempel att vi aktivt ska motverka rasism och särbehandling. Då måste man också göra något och inte bara passivt utöva sitt yrke.