Utredningen handlar i första hand om verksamhet som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård men som kräver medicinsk kompetens eller kan innebära betydande hälsorisker. Det gäller behandlingar som görs i estetiskt syfte, till exempel plastikkirurgiska ingrepp, injektioner med botulinumtoxin eller så kallade fillers och laser i synkorrigerande syfte. I regeringens direktiv står att även om en del tekniker, som hudbehandlingar med laser, tatueringar eller piercingar, inte är komplicerade kan de innebära betydande hälsorisker om de utförs på fel sätt.

Efterfrågan på estetiska ingrepp växer och regeringen hänvisar till Konsumentverket som beräknat att marknaden växer med 15–20 procent år. Eftersom det saknas register över utförarna finns inga exakta siffror på hur många behandlingar som utförs. Men utifrån en enkätundersökning gjorde Socialstyrelsen för ett par år sedan bedömningen att det rör sig om 64 000 behandlingar om året. Många av dessa omfattas inte av lagstiftningen som reglerar och garanterar god och säker vård.

En särskild utredare ska nu ta ställning till vad som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling och ett tillräckligt konsumentskydd vid sådana ingrepp.

Senast den sista november 2015 ska utredaren lämna sina förslag.