Enligt SKL har medier, fackliga organisationer och andra aktörer bidragit till att måla upp en alltför mörk bild av svensk sjukvård. Men ett kritiskt öga är bra, enligt Heidi Stensmyren.

– Vi läkare är felsökare, det ligger i vår natur. Vi dissekerar och granskar kritiskt det vi gör. Det är så vi förbättrar vården.

Rapporten »Myter och fakta om vården i Sverige« är ett försök från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) att återupprätta svensk sjukvårds rykte. I rapporten radas fem påståenden upp. Seglivade myter som fått allt starkare fäste hos befolkningen, enligt SKL, som tycker att en överdrivet mörk bild målas upp av vården och varnar för ett förtroendeglapp. Medborgarnas förtroende har redan rubbats. Andelen svenskar som säger sig ha stort eller ganska stort förtroende för vården har sjunkit från 57 procent 2013 till 46 procent i år.

På plats i Almedalen för att diskutera påståendena fanns en panel bestående av Mats Eriksson, som är ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, Anders Henriksson från SKL:s styrelse, Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) generaldirektör Gunilla Hult Backlund, Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy och Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. Men panelen höll inte med SKL helt och hållet. Flera av påståendena har visst förankring i verkligheten, enligt dem.

En myt avlivas dock av nästan samtliga paneldeltagare: att det skulle råda en ständig brist på läkare i Sverige.
– Har man en läkare per 300 invånare är det svårt att säga att vi har en konstant läkarbrist, sa Mats Eriksson varpå Christina Kennedy från Dagens Medicin replikerade:

– Ring till en personalrekryterare i Jämtland eller Dalarna och säg att det är en myt att det råder en brist på allmänläkare.

Heidi Stensmyren höll med om att det är svårt att rekrytera till vissa tjänster, men inte heller hon anser att det skulle råda en ständig läkarbrist.

– Vi har numerärt sett tillräckligt många läkare. Jag tror inte man skulle kunna rekrytera till vissa platser även om man dubblerade antalet läkare.

När det gäller »myterna« (se faktaruta) om hotande överbeläggningar, överdriven ekonomistyrning och bristande tillgänglighet var panelen desto mer tveksam.

– Det finns kvar att göra när det gäller tillgängligheten. Vi ska bli bättre, sa Heidi Stensmyren och fick medhåll från resten av panelen.

Och hur är det då ställt med vårdens kvalitet – är det en myt att vårdens blir allt sämre? Ja, svarade alla utom IVO:s generaldirektör Gunilla Hult Backlund. Hon håller visserligen med om att Sverige uppvisar fina resultat på en aggregerad nivå när det gäller behandling av de vanligaste folksjukdomarna. Men om data bryts ner på sjukhusnivå finns det enligt henne orimliga skillnader.

– Det finns sjukhus som ligger så illa till när det gäller vissa kvalitetsvariabler att det krävs strukturella ingrepp. Ska man överhuvudtaget bedriva den typen av vård på det sjukhuset?

Fem myter om svensk sjukvård enligt SKL

  • »Svensk sjukvård – var god dröj«. SKL pekar på att tillgängligheten har förbättrats och att vårdgarantin följs i 9 fall av 10.
  • »Överbeläggningarna är ett hot för svensk sjukvård«. Enligt SKL är överbeläggningar något ofrånkomligt. Att alltid ha tomma sängar i beredskap skulle bli allt för kostsamt. SKL:s siffror visar visserligen att antalet vårdplatser har minskat de senaste tio åren, men att utvecklingen har bromsats upp något de senaste åren.
  • »Vårdens kvalitet blir allt sämre«. Sverige hamnar på topp tio-listan av OECD-länderna när det gäller medicinska resultat.
  • »Den ständiga läkarbristen«. Det finns fler läkare än någonsin i Sverige, och kullarna med nya läkare växer också. Sverige har 3,9 läkare per 1 000 invånare jämfört med 3,2 för OECD.
  • »Ekonomerna har tagit över vården«. Enstaka fall av felaktiga diagnossättningar har upptäckts, men enligt SKL är det inget stort eller systematiskt problem.

 

Seminariet går att se här.