Förra sommaren fick den tidigare svenske ministern och landshövdingen Bo Könberg i uppdrag att utreda hur det nordiska samarbetet inom hälsoområdet kan utvecklas och stärkas under de närmaste fem till tio åren. Resultatet är en 30-sidig rapport med 14 konkreta förslag. Det allra viktigaste området att samarbeta kring enligt Bo Könberg är den allt mer hotande antibiotikaresistensen.

– Alla de förslag jag har lämnat är viktiga, men allra viktigast är att vi agerar kraftfullt mot antibiotikaanvändningen så att antibiotikan inte slås ut och blir verkningslös. Det håller tyvärr på att hända. Trots att de nordiska länderna inte är stora användare av antibiotika, bör vi besluta om att på fem år få ner förskrivningarna till den lägsta nivån i Europa, säger Bo Könberg i ett pressmeddelande.

I dag är konsumtionen av antibiotika lägst i Nederländerna.

De nordiska länderna bör enligt rapporten arbeta för att ett nytt program tas fram inom EU, WHO och FN. Programmet bör, enligt Bo Könberg, innehålla ett recepttvång i länder med tillräckligt utvecklade hälso- och sjukvårdssystem och ett stopp bör införas för bonus till läkare, veterinärer eller sjukhus som skriver ut antibiotika. Dessutom bör alla länder införa nationella mål och regler som ska minska den egna användningen. Incitamenten för att utveckla nya antibiotika måste också stärkas, enligt Bo Könberg. Därför föreslår han att »EU, USA och övriga rika länder» gör en överenskommelse om att avsätta cirka en tjugondels promille av sin BNP till stöd för framtagandet av nya antibiotika inom de kommande fem åren.

För Norden skulle det innebära runt en halv miljard kronor per år. Om samtliga länders insatser räknas ihop, skulle det innebära en pott på 75 miljarder kronor på fem år enligt rapporten. Bo Könberg föreslår att frågan tas upp till behandling på ett ministermöte i höst.

Det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet ingår Danmark, Finland, Island, Grönland, Norge, Sverige, Åland och Färöarna. Samarbetet ska stärka nordiska och regionala intressen och värderingar.

Rapporten »Det framtida nordiska hälsosamarbetet« ingår i Nordiska ministerrådets program Hållbar nordisk välfärd. Den har tagits fram av Bo Könberg på uppdrag av generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet och de nordiska hälso- och sjukvårdsministrarna. 

De andra förslagen i korthet

• Högspecialiserad behandling
En nordisk beredningsgrupp för högspecialiserad behandling bör skapas.

• Sällsynta diagnoser
Ett nätverk för att säkra och utveckla expertis om sällsynta diagnoser bör skapas

• Registerbaserad forskning
Länderna är överens om att det vore bra att samarbeta bättre och mer med registerforskning. Ett virtuellt center för registerbaserad forskning föreslås

• Folkhälsa och ojämlik hälsa
Tobak och missbruk av alkohol pekas ut som de viktigaste områdena. Länderna bör utbyta erfarenheter med tätare intervaller. Länder med låga åldersgränser för köp av alkohol och höga promillegränser i trafiken bör exempelvis ta del av andra länders erfarenheter.

• Patientrörlighet
De nordiska länderna bör utvärdera effekterna för patienterna av EU:s patientrörlighetsdirektiv och undersöka om rättigheten att få vård i ett annat nordiskt land kan vigdas ytterligare.

• Psykiatri
De nordiska länderna delar uppfattningen om att den psykiska ohälsan har ökat, särskilt bland barn och unga. Ett årligt nordiskt möte föreslås, samt modeller för att utbyta erfarenheter.

• Hälsoberedskap
Svalbardgruppen, den nordiska hälsoberedskapsgruppen, bör få utökat mandat.

• Ehälsa och teknologi
En nordisk definition av välfärdsteknologi bör tas fram, brukarna bör engageras mer när nya teknologiska lösningar tas fram och ett nordiskt hälsobibliotek bör skapas.

• Läkemedel
Ett gemensamt apotek för ovanliga läkemedel och utökat samarbete om sällsynta sjukdomar. Ökat informationsutbyte om inköpsavtal och tillämning av nya läkemedel.

• Tjänstemannautbyte
Fler tjänstemän ska få möjlighet till korta utbyten för att skapa starkare nätverk och öka kompetensen.

• Nationella experter
Ett nytt informellt samarbete om placering av nationella experter inom social- och hälsoområdet i kommissionen föreslås.