Detta framgår av en studie vid Linköpings universitet av hur dagstidningar kommunicerar risker med resistenta bakterier.
Problematiken med resistenta bakterier växer snabbt. Årligen beräknas 25 000 människor dö i EU som följd av antibiotikaresistens, skriver universitetet i ett pressmeddelande.
Ansvaret för att bromsa resistensutvecklingen ligger till största delen på samhällsaktörer, enligt dagstidningarna. Enskilda människor har ett betydligt mindre ansvar. Av totalt 298 åtgärder för att minska riskerna, som nämndes i de undersökta artiklarna, var 244 av samhällelig karaktär och bara 54 var individuella åtgärder.
För att förstå vikten av olika åtgärder kan människor behöva bättre bakgrundskunskaper, uppger Gustav Bohlin, som är doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid ITN, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.
– Tidigare studier har visat att många inte vet att antibiotika inte hjälper mot virus. Det finns också en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier, säger han.
I de undersökta tidningarna tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. Och en enda artikel, av de 221 som undersökts, tar upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.
