Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götaland, har de senaste två åren genomfört tre rekryteringskampanjer i Spanien för att värva allmänläkare till de vakanser som finns runtom på regionens vårdcentraler. De två första resulterade i att 32 spanska läkare fått jobb i regionen. Den tredje, som fortfarande pågår, ska förhoppningsvis leda till att ytterligare 14 anställs.

Eva-Lotta Olofsson, HR-specialist som arbetar med kompetensförsörjning inom Närhälsan, framhåller att det är högkompetenta personer man får till regionen.

– Det är väldigt lång leveranstid på en färdig specialist, det tar 10 år och mer. Nu får vi personer som kan vara i full produktion på två år.

Eva-Lotta Olofsson tror att regeländringen 2012, som innebär att alla europeiska allmänläkarlicenser erkänns automatiskt i Sverige, har gjort att man har kunnat rekryterat fler läkare.

– Det har blivit enklare, vi vet att om vi rekryterat någon i Spanien gäller specialistbeviset i Sverige också, vi behöver inte ta en vända med Socialstyrelsen först.

Att värva läkare och annan sjukvårdspersonal utomlands kan dock vara känsligt, eftersom det riskerar dränera länder på arbetskraft som behövs på hemmaplan. Hemländerna har ju också gjort en investering i form av en utbildning, vars avkastning de delvis går miste om. För VGR är det viktigt att utlandsrekryteringen är etiskt försvarbar, förklarar Eva-Lotta Olofsson, vilket är ett skäl till att man valt att koncentrera sig på Spanien.

– Det är dålig ekonomi där och dåliga arbetsvillkor med få fasta anställningar. Samtidigt har man inte samma brist på allmänläkare som i andra länder.

Det första som händer när läkarna kommer till Sverige är att de får en skräddarsydd språkutbildning i ett halvår. Därefter böjar de arbeta kliniskt samtidigt som de fortsätter sin introduktion 1-2 dagar i veckan med fokus på det svenska sjukvårdssystemet, regelverket och kulturen. En av de saker som kan skilja sig är exempelvis hur man ser på samrådan med patienten.

– Att man ska fråga patienten »hur skulle du vilja ha det« och ge förslag till medicinering är något otänkbart. I Spanien förväntar sig alla patienter att läkaren säger »det här och det här ska du ta«.