De två forskningsdatabaserna MigMed och WomMed finns vid Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. Sedan de började byggas upp år 2 000 har de enligt Lunds Universitet gjort att man kunnat bedriva världsledande forskning inom allmänmedicin.

Det material som forskarna använder är anonymiserat, men kodnycklar som gör att man kan föra in nya uppgifter om individerna i databaserna finns hos Statistiska Centralbyrån, SCB.

Den regionala etikprövningsnämnden har godkänt att kodnycklarna sparas till 2018, men SCB beslutade 2011 att de skulle förstöras den 31 december samma år. Enligt SCB kan kodnycklar inte förvaras längre än vad som behövs för det ursprungliga ändamålet, och man menar att förutsättningarna för och syftet med databaserna förändrats över tid på ett sätt som gör att det inte längre finns stöd för att bevara kodnycklarna.

Lunds universitet har överklagat SCB:s beslut, först till förvaltningsrätten som gav SCB rätt, och sedan till kammarrätten. Universitetet menar att det ursprungliga syftet kvarstår, trots att studierna bytt namn under åren. Om kodnycklarna förstörs blir det omöjligt att komplettera uppgifterna i databaserna, som därmed inte kommer att kunna användas på avsett sätt. 

Kammarrätten menar att ändamålet med databaserna är fortsatt i huvudsak detsamma som när de skapades, men anser att intresset av att skydda den personliga integriteten väger tyngre än Lunds universitets behov att bedriva forskning, i synnerhet som databaserna har utvidgats allt mer. Kammarrätten fastslår därför SCB:s beslut att kodnycklarna ska förstöras. En domare var dock skiljaktig.

Enligt Jan Sundqvist, professor i allmänmedicn vid Lunds universitet och chef för Centrum för primärvårdsforskning, betyder domen att forskningen försvåras när man inte kan uppdatera databaserna.

– Det kommer inte att stoppa forskningen, vi har data fram till 2010 och de går att använda i 6–8 år till. Under den tiden får vi bygga upp en ny databas och det kommer att kräva mer pengar.

Jan Sundqvist säger att man kommer att begära prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. 

– Vi anser att vi har principiellt rätt. Det har aldrig hänt att uppgifter läckt ut, och Bengt Westerbergs utredning föreslår att nycklar till den här typen av databaser ska få finnas i 20 år.