Mellan 2012 och 2013 lämnade 28 läkare den landstingsdrivna primärvården i Västernorrland, en tredjedel gick till en privat vårdcentral och en tredjedel till ett annat landsting. Drygt 40 procent av läkartjänsterna är vakanta inom primärvården. Rekryteringen går trögt, och förra året var hyrläkarkostnaderna per capita bland de högsta i landet (LT 24/2014).

Så varför flyr läkarna? Och vad kan göra arbetet mer attraktivt? För att få svar på det har landstinget skickat en enkät till samtliga läkare inom den landstingsdrivna primärvården. Dessutom har studierektorer, chefer och 25 slumpvis utvalda läkare intervjuats. Bland dem finns tillsvidareanställda, ST-läkare, hyrläkare samt läkare som sagt upp sig.

Den sistnämnda gruppen uppger att slutat på grund av arbetsbelastningen och bemanningsproblemen. De beskriver ett högt patienttryck och arbetsförhållandena som var »näst intill orimliga«. En annan anledning var en tröghet i systemet, som gjorde att de upplevde att det var svårt att förändra.

Läkarbristen skapar oro bland läkarna som är kvar på vårdcentralerna. De tycker också att arbetet har förändrats mycket sedan 1990-talet. I dag ligger en större tonvikt på geriatrik och psykiatri, vilket kräver längre besökstider. Men majoriteten trivs. De lyfter framför allt fram två faktorer som viktiga: en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att påverka arbetssituationen. Lönen spelar mindre roll. De flesta säger att den bara är viktig vid rekryteringstillfället.

För hyrläkarna är lönen inte heller avgörande. De väljer vårdcentraler som har rimliga arbetsförhållanden. Alla ser dock arbetet som hyrläkare som något tillfälligt. På längre sikt vill de ha kollegor och kontinuitet.

För att lösa krisen tror både läkare, studierektorer och chefer på en fortsatt satsning på AT- och ST-läkare. Personlig rekrytering lyfts också fram, liksom att det finns duktiga handledare. Andra förslag är att äldre läkare ska slippa gå jourer.

Alla är överens om att hyrläkarna är nödvändiga. »Det är bättre med stafetter än vakanser«, säger till exempel en läkare.

I utredningen föreslås bland annat att handledarna får mer tid, att utbildningshälsocentraler skapas, att intresserade läkare involveras i rekryteringsarbetet och att AT-läkare alltid placeras på vårdcentraler som de vill vara på.