I EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv, som antogs förra hösten, har kraven skärpts på att den som har en yrkeslicens som automatiskt erkänns i hela EU ska ha möjlighet att regelbundet uppdatera sina yrkeskunskaper.

Mot bakgrund av den långvariga negativa utvecklingen för läkarnas fortbildning i Sverige har ett av Läkarförbundets viktigaste budskap till utredningen varit att vårdprofessionernas fortbildning behöver regleras i en föreskrift från Socialstyrelsen. Det blev också den linje som utredningen gick på, och förkastade därmed bland annat alternativet att reglera fortbildningen i kollektivavtal.

Läkarförbundet bifaller naturligtvis sin egen ståndpunkt i sitt remissvar, och framhåller att det i föreskriften bör framgå att såväl huvudmän, vårdgivare som den enskilde yrkesutövaren har ett ansvar när det gäller kompetensutvecklingen. Det är till exempel rimligt att kräva att den enskilde läkaren årligen dokumenterar sina utbildningsaktiviteter, medan vårdgivarens ansvar är att se till att det finns möjligheter och finansiella resurser.

Ett annat förslag i utredningen som Läkarförbundet är positivt till är att man ska skilja mellan att erkänna en utländsk yrkeskvalifikation och att ge behörighet att utöva yrket i Sverige. För läkare utbildad i annat EU/EES-land sker det förstnämnda med automatik, förutsatt att den utbildning man har uppfyller kraven i direktivet. För att kunna utöva ett yrke på ett säkert sätt kan det dock finnas ytterligare krav, exempelvis att man har tillräckliga språkkunskaper. I dag kan Socialstyrelsen bara ställa språkkrav på läkare från tredje land, medan det för EU-utbildade läkare är upp till arbetsgivaren och den enskilde att se till man har de språkkunskaper som behövs. Med förslaget blir det möjligt att ställa krav på kunskaper i svenska för alla som får svensk läkarlegitimation.

För dem som har tillräckliga kvalifikationer på det medicinska området men inte uppfyller språkkraven vill Läkarförbundet att man utreder möjligheten att kunna ge särskilt förordnande att arbeta under handledning, eftersom man enligt förbundet lättast lär sig ett yrkesspråk när man utövar yrket.

Andra förslag som förbundet bifaller är att man ska kunna göra AT i annat land och att reglerna görs tydligare gällande informationsutbytet mellan länder kring läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal som är föremål för disciplinära åtgärder.

Däremot är Läkarförbundet kritiskt till förslaget att kravet på tillfällig svensk legitimation tas bort för den som tillhandahåller läkartjänster tillfälligt i Sverige. Enligt utredningen är det tveksamt om ett sådant krav är förenligt med yrkeskvalifikationsdirektivets förbud mot förhandskontroll av yrken som erkänns automatiskt inom EU.

Utredningen menar att slopad legitimation inte hindrar att läkare som tillfälligt verkar i Sverige står under samma tillsyn som övriga utövare av yrket. Men Läkarförbundet ifrågasätter hur disciplinära åtgärder kan riktas mot någon som inte har någon behörighet som kan dras in eller begränsas. »Att ta bort kravet på tillfällig legitimation riskerar enbart att skapa osäkerhet bland arbetsgivare och offentlighet«, avslutar Läkarförbundet.