Den metod som används i dag för att avgöra om en tumör är begränsad till prostata eller har växt utanför prostatakörteln (T-stadium), rektalpalpation, anses av många läkare ha låg tillförlitlighet och vara beroende av vem som utför undersökningen. För att bedöma om tumören även spridit sig till näraliggande lymfkörtlar (N-stadium) krävs att man tar bort lymfkörtlarna kirurgiskt, vilket kan medföra komplikationer.

Flera landsting har nu infört bilddiagnostik (magnetkamera, MRT, positronkamera, PET, samt positronkamera med datortomografi, PET/DT) som alternativ undersökningsmetod vid stadieindelning av prostatacancer. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har gått igenom det vetenskapliga underlaget för dessa metoder och kommit fram till att underlaget är otillräckligt, både vad gäller den diagnostiska tillförlitligheten och påverkan på patienternas livskvalitet och överlevnad efter behandling.

Eftersom metoderna är osäkra varnar SBU för att de kan leda till felaktiga beslut, något myndigheten anser att både läkare och patient bör känna till.

Frånvaron av säkra data kring tillförlitligheten gör att det inte går att säga om bilddiagnostik är kostnadseffektivt, men SBU konstaterar att det rör sig om kostnadskrävande undersökningar som, med tanke på att prostatacancer är så vanligt som det är, skulle kunna innebära att andra patientgrupper trängs undan.