Mats Olsson från konsult- och analysföretaget Kairos future visar ett av den amerikanska tidskriften Radio News omslag från 1924. En liten pojke sitter framför en apparat med en bildskärm, en skrivare och en telefonlur och räcker ut tungan mot skärmen.

– Vi har haft 90 år på oss att förbereda oss för telemedicin, konstaterar han.

Med hjälp av sensorer och appar kommer patienterna i allt större utsträckning att vårda sig själva. Tekniken gör det även möjligt för andra att kontrollera hur patienterna följer behandlingsrekommendationer. Mats Olsson ger ett fiktivt framtidsscenario, som utspelar sig några år framåt i tiden.

– Rickard var med om en motorcykelolycka. Vården krävde ett rökstopp för att operera honom.  Försäkringsbolaget krävde sensorövervakning som ger en reell möjlighet att följa patientens rehabilitering.

Ett annat exempel på framtidens teknik, som Mats Olsson ger, är IBM:s avancerade kunskapsstöd Watson som redan finns på bland annat sjukhuset Mayo Clinic i USA. Datorn kan analysera massiva mängder med information, genera hypoteser och ge behandlingsrekommendationer.

– Watson läser en miljon böcker på en sekund. Medan läkaren dricker en kopp kaffe hinner Watson skanna sig igenom alla medicinska tidskrifter och all medicinsk litteratur.

Att tekniken spelar en avgörande roll i framtidens hälso- och sjukvård är både han och resten av panelen – Stockholms landstingsråd Filippa Reinfeldt (M), Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson och Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal – överens om.

– Jag tror vi kommer ha väldigt mycket mer av specialgjorda självtester i framtiden. Och jag tror vi är där före år 2050, säger Anne Carlsson.

Enligt henne kommer det att leda till färre fysiska patentmöten. Hon ger ett exempel:

– Jag sitter hemma och misstänker att jag fått psoriasis. Jag gör ett självtest och ser att det ser misstänkt ut, tar en bild med min mobil och skickar in den. Sedan talar jag med någon i professionen via Skype. Samtalet registreras automatiskt i min journal.

Men även om tekniska hjälpmedel tar över en del arbetsuppgifter kommer läkaren alltid behövas, enligt panelen.

– Vi patienter har inte rätt kompetens i botten för att kunna tolka informationen och veta vad vi ska göra med den, säger Filippa Reinfeldt.

Heidi Stensmyren håller med.

– Jag ser läkaren som helt central i behandlingen av patienten även i framtiden. I slutänden är det den mänskliga faktorn som ser till att vården blir rätt för den enskilde individen.

En annan fortsatt trend som panelen ser är att patienter blir mer och mer pålästa. De fortsätter att bilda starka grupper som »Patients like me«, världens största patientnätverk som startades av tre amerikanska bröder. Där delas erfarenheter, goda råd och ny forskning. Enligt panelen kommer det ökade informationsflödet leda till att patienterna kräver mer i mötet med hälso- och sjukvården.

Anne Carlsson tror därför att en viktig del i den framtida läkarrollen blir att lära sig säga nej.

– Vi patienter kommer i vissa fall att kräva saker som inte är rimliga. Då måste man ha kuraget att säga: »Det är inte medicinskt motiverat, så jag kommer inte att skriva det receptet«.

Vad har då hänt med läkaryrkets status år 2050?

Heidi Stensmyren säger att det inte är säkert att det fortfarande är ett yrke med hög status. Den övriga panelen håller inte med. Filippa Reinfeldt tror att yrkets attraktivitet kommer öka i och med att vårdens yrkesgrupper får tydligare arbetsuppgifter och roller. Även Anne Carlsson tror att läkaryrkets status har klättrat ännu högre upp om 35 år.

– Det kommer att vara oerhört svårt att vara framtidens läkare för vi patienter kommer att ha läst på, säger Anne Carlsson.